Jag känner mig berörd och många superlativer och olika infallsvinklar dyker upp i huvudet, men när jag ska börja skriva så ser jag att Jackson Browne nu har skrivit om David Lindley. Jag läser och blir förstummad av en så fin och hjärtlig hyllning. Jag blir berörd på ytterligare ett sätt och har nu så mycket känslor som drar åt alla möjliga håll, så jag får knappt fram ett ord...
Så jag får återkomma om den fina kvällen med Karin och hennes band. Likaså med någon slags reflektion över det jag nyss läst om David Lindley.
Under tiden får ni lyssna och titta på "Best I Can Be", en underbar sång och en riktigt fin video. Proffsig, intressant, samt även så talande, precis som jag vet att Karin vill att vi ska uppfatta hennes musik. Det är bra, ruskigt bra... Och det berör...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar