torsdag 30 maj 2019

Thea Gilmore - Från klarhet till klarhet

Thea Gilmore - "Small World Turning" 2019



The world is fierce, it's hard as nails
When you do good but goodness fails
You crawl the road that others run
Don't dim your light for anyone
- - -
Some trust in God, some just pass through
But me, my love, I trust in you
When all that stuff blocks out the sun
Don't dim your light for anyone
- Thea Gilmore


"Don't Dim Your Light For Anyone" är skriven till Thea Gilmore's tolvårige son och är en av de starkaste sånger jag hört på ett bra tag.

Thea Gilmore släppte sin första skiva som 18-åring 1988 och har nu hunnit med hela 16 skivor.. I förra veckan kom "Small World Turning" och den har redan fått strålande recensioner.

Thea har en pipa som sticker ut och den är definitivt en av mina favorit-röster. Hon är därtill en mycket duktig och medveten låtskrivare. Ibland kan hon krångla till arrangemangen lite för mycket och ljudbilden kväver hennes ärlighet. Många gånger är hon som allra bäst ensam med en akustisk gitarr eller ett paino. Denna gång känns produktionen väldigt fint avvägd. Detta är nog en av hennes allra bästa utgåvor och kan kanske bli det riktigt stora genombrottet.



Thea blir alltmer politisk och sången till alla kvinnors kamp, "Grandam Gold" är både så intensiv och så känslig. Jag skulle kunna lyfta fram vilken som helst av låtarna på "Small World Turning". Ännu en kandidat till årets bästa album...!

Här kan du höra hela "Small World Turning":


måndag 27 maj 2019

Obegripligt valresultat...


Det kan knappast ha undgått någon att mänskligheten står inför ett stort dilemma om våra barnbarn ska ha en planet att leva på... Du kan förneka detta, dra ner rullgardinen och låtsas att inget farligt finns där utanför... men det löser inte problemet...!

När det gäller miljön finns det inga nyemissioner. Med miljön finns det ingen som köper upp konkursbon och startar om från början. När miljön inte tål mer är det helt kört!

Idag hade vi EU-val och i Sverige går det sådär, eller rent ut sagt dåligt, för de partier som verkligen bryr sig. De som däremot skiter fullständigt i miljön, de går framåt och det rejält...

Så, är folk korkade, eller hur tänker de...? Eller förnekar de det uppenbara...?

Jag tänker inte skriva något om ansvar, eller om logik, egoism eller något annat. Jag bara suckar och tycker det är obegripligt. Vi kunde tagit avgörande steg för att åstadkomma något och vi väljer att avstå... Det är i och för sig ointressant om det är korkat. Men obegripligt, det
är det definitivt...!!



Respect Mother Earth and her giving ways
Or trade away our children's days
- Neil Young


lördag 25 maj 2019

Det där lilla som gör det stora...



Förra året gav Loudon Wainwright III ut en samling med material som blivit liggande, kallat "Years In The Making". Bland det bästa är hans tolkning av den gamla folklåten "I Gave My Love A Cherry", som i Loudons tappning blir "Love Gifts". Först så håller jag på att skratta ihjäl mig och så kommer till slut ett par rader som ger ett helt annat perspektiv...

DET är stor konst! Visar hur viktigt det är att de bästa skämten har en sann baksida som ger djup och oftast innehåller mycket visdom.

Helt enastående!


lördag 18 maj 2019

You ain't never took no boat-ride...


"...till you've been riding on the Ella B", sjöng Russell Smith i The Amazing Rhythm Aces på deras debutskiva 1975:



En skiva som fortfarande då och då tas fram. Just låten om "Ella B" tillhörde väl på den tiden inte någon av de som gjorde störst intryck på mig. men idag... Vilket groove, vilken feeling...! Ett levande bevis på att man fortsätter utveckla sina musikaliska preferenser...


Idag åkte jag ännu en gång en båttur i min hemby med Sveriges äldsta ångslup "Gerda". Lika fascinerande varje gång...!

Ångvisslan tjuter hest när vi ger oss av från byn och när vi efter några minuter närmar oss Smalsundet tjuter den nästa gång.


Smalsundet grävdes ut för hand i början på 1900-talet och det är inte många centimeter under båten när vi varsamt glider fram, sakta, bland mystiska rötter och spännande skuggor... Några spår av bäverns framfart, som var vanligt för några år sen, syntes dock inte.


Här ville myndigheterna i början på 90-talet, när man planerade "Räta Linjen", bygga en bro och anlägga en ny landsväg. Att man, när man går på Sörmlandsleden precis vid Smalsundet, uppmanas att prata mycket tyst för att inte störa de häckande fåglarna, det var plötsligt inte intressant och några miljoner kastades bort på att utreda ett alternativ som lite längre söderut stred mot gällande miljölagar och alltså inte var möjligt, om man skulle följa lagen. Men efter mycket motstånd och en lokal kamp på båda sidor om sjön, lades planerna på is, främst tack varje att de ekonomiska förutsättningarna inte fanns.


Därför är det fortfarande möjligt att njuta av denna unika resa genom Smalsundet och vidare en bit ut i Näshultasjön. Gerda är lite som "Ella B", fast ännu mer unik...

Efter en fascinerande timme närmar vi oss åter Bälgviken:


Läs om ångslupen Gerda på Gerdas hemsida.

Jag lägger till: Du har inte åkt en riktig båtresa förrän du åkt med "Gerda"...!


måndag 13 maj 2019

Dan Navarro på egen hand

Dan Navarro - "Shed My Skin" 2019



Dan Navarro var ena halvan av Lowen & Navarro mellan 1987 och 2009. Trots en hel del uppskattning så uteblev det riktigt stora genombrottet, vilket förefaller obegripligt när man lyssnar på deras skivor nu i efterhand. Så oerhört bra låtar framförda med känsla och två-stämmig sång i absolut världsklass.

Eric Lowen diagnosticerades med ALS 2004 och han avled 2012. Läs mer om Eric Lowens öde här på bloggen: Crossing Over - När man vet att slutet kommer snart...

Dan Navarro har fortsatt spela och sjunga, men det är först nu den riktiga solodebuten kommit ut. Ett par av låtarna fanns med på den begränsade live-skivan från 2014, "Live at McCabe's", men det mesta är nytt.



Det är ingen lättlyssnad eller alldaglig musik Navarro gör, utan det är långsamma ballader med mycket eftertanke. Det är oerhört snyggt gjort och kvaliteten lyser verkligen genom hela produktionen. Det är sällan man hör en så gedigen solo-debut. Även om det inte precis är någon debutant, men ändå...

Det tar några lyssningar innan jag förstår hur stark och berörande Dan Navarros skiva är. Det är så känslosamt och Navarros röst är lika suverän än idag och det finns gott om små läckra solon och instick här och där. En stark kandidat till årets skiva, utan minsta tvekan...

"Straight to the Heart of Me" är en av de finaste kärlekssångerna på ett bra tag:



Har du tålamod att ge den här skivan några lyssningar kommer du inte att ångra dig...!


onsdag 8 maj 2019

Nytt med Catherine MacLellan

Det är nästan fem år sedan Catherine MacLellan gav ut egenkomponerad musik. "The Raven's Sun" var hennes femte skiva med innerlig, melankolisk musik av en sällsynt styrka och kvalitet. En slags spröd kraft av innerlighet och sårbarhet.

De senaste åren har hon till stor del ägnat åt att göra rättvisa åt sin pappas musik och hon har sett till att han fått en slags upprättelse.
Hennes pappa, Gene MacLellan, skrev några mycket kända sånger, som "Put Your Hand In the Hand", "Snowbird" och "The Call". Han
tog sitt liv när Catherine nyss hade blivit tonåring och det har varit
en lång kamp för Catherine att komma över det som hände.

Det har nu även producerats en film, "The Song and the Sorrow", om hur Catherine följt i sin pappas fotspår med musikskapande och depressioner.

Hon har också spelat med två tjej-kompisar, Ashley Condon och Meaghan Blanchard, i "The Eastern Belles". De kommer alla från PEI (Prince Edward Island), en kanadensisk ö med bara 134 000 invånare.

Men snart kommer äntligen Catherines nya album "Coyote" och idag släpptes den första singeln, "Out of Time".



Det är dystert och mörkt, en berättelse om avsked och uppbrott som målas upp som ett mörker utan ände. Melankolin griper tag om varenda nerv, men Catherines varma röst ger i kontrast både hopp, värme och det blir så innerligt vackert och gripande att jag ryser av välbehag... Catherines röst sticker verkligen ut i mängden, så oerhört vacker, i kombination med en innerlighet som jag omöjligt kan värja mig från.

Grundläget är melankoliskt och sökande, men det finns en förundran och ödmjukhet som övertygar och som skänker framförandet ett ljus och rentav en försiktig tillförsikt.

Visst är det konstigt med den kraft som kan finnas i melankolisk musik...! Den kan, med själ och känsla, med frustration och glöd, vara som en oas när du som bäst behöver den. I stunder av tvivel, oro, sömnlöshet, då hjärnan virvlar in sig i labyrinter utan utgångar, då tar melankolisk musik tag i dig och leder dig till de små öar av insikt och harmoni som vänder tillvaron på rätt köl igen...


söndag 5 maj 2019

Lyckad kväll i Vingåker

FJK och Double Inn - Folkets Park, Vingåker 2019-05-04

Trots att det bara är fyra mil till Vingåker så har jag aldrig tidigare lyssnat på någon musik där. Men när FJK spelar så nära mitt hem är det ju omöjligt att inte åka dit... Det får gärna bli fler gånger, för det blev en riktigt lyckad kväll med hela 270 besökande lyssnare.



Double Inn från Katrineholm inledde och det är svårt att inte ryckas med av deras folk-rock med starka irländska och skotska influenser. Bandet består av sex personer och gitarristen Janne Johansson och bassisten Bengt Ohlsson står för sången och en del kompositioner, Därtill är fiolspelande Nicka Fröberg mycket viktig för bandets sound, men "coolast" är slagverkaren Andreas Lövgren i sina tuffa brillor. Uffe Eriksson på mandolin och Bosse Lindhe på dragspel kompletterar uppsättningen.

Double Inn blandar friskt mellan engelska och svenska texter, samt mellan lite snabbare låtar och allvarsamma ballader. Allra bäst blir gruppen i de två översatta Runrig-sångerna "One Thing" och "Book of Golden Stories" ("Minnen I En Dagbok", som du kan höra här ovanför), samt när de snitsar till stämsången i "Every River", även det en gammal känd Runrig-låt:



Läs mer om Double Inn på deras hemsida.

Sedan var det dags för FJK och deras spelning blev ett riktigt triumftåg från början till slut. Efteråt kom folk fram och berättade att de aldrig hört dem tidigare och var alldeles betagna. Snitsigt och expressivt spel, fantastisk stämsång, starka melodier med fyndiga texter, allt varierat och därtill uppblandat med ett avslappnat och humoristiskt snack och bemötande.
Det kan knappast bli bättre...



Allra bäst var nog "Midnattståget", "En Gång I Livet", "Kyss mig Ramona" och "Man Borde",
men det är fånigt att lyfta fram några speciella låtar, när alla är så bra och härligt framförda...
Vi fick även höra några av deras nyare låtar: "Vänd dig inte om", "Fågeln flyger" och "Vägen Hem". Hoppas att de snart blir inspelade i någon form!

Kvällen avslutades med att FJK bjöd upp Double Inn på scenen och de fick vara med och sjunga i Anders Forslunds fina tonsättning av Karin Boyes "I Rörelse". Här en inspelning med FJK från Delsbo 2012:



En fin avslutning på en fin kväll i Vingåker.


onsdag 1 maj 2019

Majmorgon igen...


Så var det maj igen... Knoppar som slår ut... Alltid lika härligt...!

Blåsipporna är snart färdiga för i år. Vitsipporna är i full blom och det finns massvis. Gullvivorna är på gång och tar snart över. Jag älskar vårblommor...! Det märks nog ganska tydligt i denna video från 2013:



Hoppas energin kommer med värmen och ljuset...! Igår kom jag hem så trött att jag somnade och vaknade knappt när telefonen ringde: "Vad är det som låter? Hur blir jag av med ljudet? Vem är jag? Vad är det för dag...?" Efter fyra signaler lyckades jag inse att det var telefonen som ringde...

Men nu stundar bättre tider...! Ännu en vår...!