tisdag 24 april 2018

Lagar och Lagar och Pengar

Vad ska vi säga till barnen?
Att vi inget visste?
Ska vi säga till barnen
Att vi bara klättrade?
Vad ska vi säga till barnen?
Att vi aldrig tittade ner?
Ska vi säga till barnen
Att vi tänkte inte på er?
- Christine Hellqvist



När samma och samma inte är samma
Olika och olika inte är lika utan olika
När pengar är pengar alltid oavsett

Börjar tro att lagar om natur och miljö
Skrivs för att det ska se bra ut
Inte för att något ska bli bättre
eller för att skydda den enda jord vi har

Är vi så förblindade
Att våra pengar är större och viktigare
Än det vi lämnar till våra barn?

- ArT 2018-04-24


lördag 21 april 2018

Sandy Denny 40 år senare



Det finns ögonblick när det kändes som om hjärtat skulle stanna... Ett sådant var det för mig den 21 april 1978. Min bror ringde och frågade om jag visste att Sandy Denny hade dött...

Det har nu gått 40 år sedan dess och Sandy har till slut fått något av den status hon alltid förtjänade: Böcker, boxar med skivor och ett nytt intresse för hennes musik... Den underbara demo-inspelningen av "Like An Old Fashioned Waltz" är en av otaliga inspelningar som till slut sett dagens ljus.

I augusti 2006 släpptes "Under Review", en drygt två timmars dokumentär om Sandy Denny. Det finns perioder i filmen som är lite sega, men det finns också gyllene ögonblick som ingen borde missa...







Del 4 saknas, men en del av innehållet finns här (Dave Swarbrick berättar mycket personligt):



Ännu ett intressant reportage, med Richard Thompson, Ashley Hutchings och Linda Thompson frikostigt berättande:



Sandy var unik och det finns ingen ens jämförbar...Inte då. Inte nu. Förmodligen aldrig...


tisdag 17 april 2018

High

Morgan Erina har nu definitivt bestämt sig för att göra en ny skiva och hon har börjat planera och skriva låtar... Det gör mig verkligen glad, fast någon tidsplan verkar det inte riktigt finnas än. Hur som helst så låter det hela väldigt spännande!

Här en låt från när hon, för två år sedan, senast hade release-party:



Den får hon gärna ta med på nya skivan...!


lördag 14 april 2018

Att se eller inte



Att se
eller inte se
handlar inte om förmåga
synskärpa
eller om att det finns
tillräckligt med ljus

Det är så mycket mer
inlevelse
passion
ödmjukhet
distans till sig själv
och
kanske allra mest
respekt

Respekt inför något större
Naturen
Kommande generationer
Livet

- ArT 2018-04-14


"A greedy man never knows
what he's done"

- Neil Young



I en kommentar under videon står det:
"Music drips from his fingers, his arms, his legs, his mouth. All in unison. All playing together".

Så sant! Neil Young skulle se...! Det är jag helt övetygad om...!


tisdag 10 april 2018

En gammal man...



På väg ut ur mataffären mötte jag idag en ung mamma med två tvillingar i en bred vagn.
Den ena säger högt och tydligt:
- Mamma, han är gammal...!

Det må så vara, men jag känner mig yngre både till kropp och själ än jag gjorde för några år sen. Trots allt som hela tiden förändras till det sämre så finns det ändock alltid mer att glädja sig åt...

Jag är urbota trött på hur några penningblinda parasiter förstör skog och natur, trött på hur kommunen jag jobbar för bara ser allt i utgifter och säger upp personal och gör så att redan hårt pressade anställda mår ännu sämre. Överallt denna blinda tro på pengar, cash och tillväxt. En tro på att ännu mer av det som skapade problemen också ska lösa dem...

Jag är trött på alla missförstånd, uttråkad av alla ytliga TV-program och denna intetsägande underhållning, trött på all stress runt omkring mig, även om den sällan biter på mig.

Jag är också trött på alla tillkortakommanden, trött på att bli besviken, trött på att inte nå fram när jag verkligen vill det, trött på hjärtats vimsiga virrande hit och dit, trött på att vara trött...



Mitt ibland allt detta möter jag nya vänner som berör mig och sprider glädje in i varenda fena i min gamla kropp. Jag har insett hur jag kan få min trötta lekamen, och därmed också hjärta och själ, att må bättre med hjälp av lite yoga. Jag har vänner som spontant skickar små uppmuntrade SMS och mail med kommentarer som värmer ändå ut i lilltånageln. Jag hör ny musik som touchar mina finaste strängar inombords. Jag blir varm av att jag kan få ihop några ord till något meningsfullt... Jag kan ta en klunk whisky och inse hur gott några droppar kan vara. Jag kommer hem och möts av blommor som knoppas och slår ut, även i år... När jag går ut på balkongen på morgonen för att välkomna ännu en ny dag så sjunger fåglarna obehindrat, de bara är och jag bara är, jag med...

Gammal,.. ja, så är det väl, men... kanske med andra mått, yngre än någonsin... Så känns det faktiskt...!

Två kanadensare, välkände Neil Young från BBC 1971 och inte lika uppmärksammade Murray McLauchlan sjunger båda om åldrandet och den vardagliga tristessen, men också vad det oväntat kan tillföra och hjälpa oss människor med... Gemenskap, nya möten och nya insikter...


fredag 6 april 2018

En halvtimme med The Pines

När jag upptäcckte The Pines för några år sen föll jag direkt. I mars 2016 skrev jag så här:
"Tänk dig att du vandrar ut en dimmig och lite kylig kväll och någonstans där finner du en plötslig harmoni, en frizon utan alla vardagliga krav, bitarna faller på plats och du ser sammanhang du tidigare bara kunnat ana, du är där mitt i nuet och ändå är du halvt drömmande..."

Här en smått fantastisk halvtimme med The Pines:



The Pines består av David Huckfelt, Benson Ramsey och Alex Ramsey. Det finns smått fantastiskt spel här på både gitarr och piano, men ändå underordnar de sig alltid helheten, känslan, stämningen...

David Huckfelt och Bensom Ramsey sjunger med sympatiska röster, fulla av karaktär och närvaro, och de blir nästan som extra instrument i ljudbilden.


måndag 2 april 2018

Hel konsert med Christy Moore och Declan Sinnott

Påskledig och du kanske har lite extra tid...?

Jag har svårt att tro du kan spendera en knapp timme bättre än här med Christy Moore, hans otroliga röst och egendomliga kraft när han sjunger ut... Därtill med Declan Sinnott vid sin sida, med dennes el-gitarr och lyhörda känslighet. Allt inspelat på Barrowland i Glasgow 2008.



De startar med en mäktig version av Jackson Brownes "Before The Deluge", fortsätter med näst intill ursinniga versioner av "Missing You" och "Viva La Quinta Brigada", sedan finstämt och rörande med "Natives" och "Bright Blue Rose", för att avsluta med en gnistrande "No Time For Love", Jack Warshaws starka sång om politiska flyktingar.

Så här bra kan musik vara...!!


fredag 30 mars 2018

torsdag 29 mars 2018

Eva Hillered med ny skiva

Eva Hillered har gett ut 9 album, fyra på svenska och snart fyra på engelska, samt en som hon gjorde tillsammans med Annika Fehling (som också har en ny skiva på gång). Jag höll därtill på att glömma samarbetet med Patrick Rydman och Janni Littlepage i gruppen True North och deras EP med samma namn.


Eva har en hög standard på sin utgivning, man kan säga att det pendlar från bra till riktigt bra. En av mina favoriter är "Heaven and Hill" från 2011. Framför allt för att den innehåller "In the Circle", en alldeles förträfflig sång, ännu förträffligare arrangerad.

Den nya skivan som släpps den 4 april heter "New Me". Den här gången har hälften av låtarna röstats fram via Evas facebook-sida, där hon lagt ut en demo i taget och vi fått kommentera. Sympatiskt och trevligt initiativ! Titellåten och "Hungry Girl" är två låtar som direkt känns attraktiva, men det är "Paradise Lost" och "The Hunt" som växer ut mest efter några lyssningar. Liksom "Hearts Beating As One", en härligt positiv kärlekssång.

Eva står för alla låtar, men på drygt hälften har hon en eller fler medkompositörer. Hon sjunger riktigt bra, speciellt på de något lugnare låtarna där hennes röst passar helt suveränt.

En riktigt bra och inspirerad skiva från en av våra halv-doldisar som förtjänar betydligt större uppmärksamhet. Känns som jag ofta skriver sådana omdömen, men det tänker jag fortsätta med så länge det tyvärr är så...

Länkar:
New Me – Ny singel och nytt album med Eva Hillered - Läs mer om nya skivan!

Eva Hillereds hemsida - Där du kan lyssna på flera smakprov från de flesta av hennes skivor.


måndag 26 mars 2018

Skolbiblioteken i Eskilstuna

Skolverket:
”Skolbiblioteket är inte bara böcker. Det är en pedagogisk resurs för undervisning och skolarbete. Skolbibliotekets verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”.

Skollagen:
Beslut om ny skollag träder i kraft juli 2018 och säger så här om skolbibliotek: ”Eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteket ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare framgår att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas.”

Eskilstuna Kommun:
Gör sig av med personal och sparar kraftigt in på skolbiblioteken...

Ansvarig politiker: Moderaternas Jari Puustinen:
”Vi ska bli Sveriges bästa skolkommun”...

Min kommentar:
Visst är det bra med visioner, men... Själv tänker jag vinna Elitloppet på Solvalla. Barfota...!



Paper Aeroplanes har en helt annan syn på böcker.


söndag 25 mars 2018

Just Say I Love You

Nicolette Larson hade en lite konstig karriär: En liten hit direkt med Neil Youngs "Lotta Love", producerad av Glenn Frey om jag minns rätt, och en sejour med Neil Young som hans duett-sångare på hela "Comes A Time", kanske den gode Neils allra bästa akustiska skiva...

Trots bra recensioner och goda kontakter så fick hennes lite Little Feat-inspirerade musik inte så mycket mer uppmärksamhet. Desto mer uppmärksamhet fick Nicolette av manliga kollegor och det var flera hon hade förälskelser och/eller relationer med. Andrew Gold producerade albumet "All Dressed Up and Nowhere To Go" (en makalöst bra album-titel...!) och det är för mig pärlan i hennes utgivning. Jackson Browne bidrog med en outgiven låt, "I'll Fly Away", en stark öppning på skivan. Trots att musiken spretar åt flera olika håll, så finns det inte ett ointressant spår.

"Just Say I Love You" är den absoluta perfekta tryckaren en lyckad kväll. Visst är den lite smörig på ett sätt, men stämmorna och Nicolettes känsliga sång får mig att älska den högt och klart. Tror det är den låt jag skulle välja om jag skulle få välja en låt att avsluta en fest med... Helt suverän och bättre blir det inte när det gäller en tryckare att dansa till.



Nicolette fick därefter mindre och mindre framgångar och ett försök med ett italienskt bolag slog inte alls väl ut. Nicolettes sista skiva blev en barn-skiva, "Sleep Baby Sleep", kanske en slags reaktion på alla tveksamheter. Hon gjorde även 1992 comeback som körsångare hos Neil Young på dennes skivor "Harvest Moon" och "Unplugged".

Hon gifte sig 1990 med trummisen Russ Kunkel och fick en dotter, Elsie May Larson-Kunkel, som nu har en egen karriär.

Nicolette dog 1997, 45 år gammal, av en hjärnsjukdom. En hyllningskonsert, som även blev en skiva, spelades in och otroligt många kända artister var med. Det verkade som hon kände alla och de älskade henne, men ändå fick hon aldrig den uppmärksamhet hon förtjänade och så hårt jobbade för. Live-skivan "Live at the Roxy" släpptes 2006, 27 år efter den spelades in, och visar verkligen vilken speciell röst denna tjej hade.

"Just Say I Love You" - Nicolettes absoluta pärla, som du bara inte får missa...


onsdag 21 mars 2018

Lift Your Burdens Up

Livet kunde vara bättre just nu... Vid sådana stunder, i sådana tider, gäller det att styra sina tankar rätt... Kan jag påverka det? Vad är det värsta som kan hända?

Lite perspektiv får mig oftast att se annorlunda på saker och ting... Det handlar inte om att vara "happy-go-lucky", men det handlar om att styra...

Walkabouts får visa mig vägen med denna mycket vackert filmade video:



Carla Torgerson sjunger som en ängel och ser definitivt ut som en sådan.... Och så alla dessa möten med mängder av uppenbar glädje...


lördag 17 mars 2018

Hel konsert med Walkabouts

Att Walkabouts inte fick ett stort genombrott är för mig helt oförklarligt... Med Carla Torgerson hade de en unikt uttrycksfull stämma, med Chris Eckmans skrovliga röst och hans melankoliska sånger en kraftfull källa att ösa ur, och med energiska arrangemang klarade de av både rockiga nummer och lågmälda ballader.

Dramatiskt formulerade textrader kunde lyfta sångerna till en extra nivå och samtidigt var de enkelt råa i sin grundstomme. Gruppen har nu legat på is några år och det lär inte bli några fler skivor, bland annat på grund av att Chris Eckman numera är bosatt och verksam i Slovenien.



Här är en hel konsert från Rockpalast 1997, med en helt suverän "The Lights Will Stay On",
som börjar efter 29 minuter. Som helhet nästan två timmar med en unik intensitet och en påträngande värme rakt igenom.


onsdag 14 mars 2018

På utbildning mot våld

Idag har jag varit på utbildning mot våld. Som vanligt så påminns man om hur urbota svårt det är att sitta still, det börjar krypa i benen, man byter ställning gång på gång. Det som vi kräver dagligen av eleverna, det inser vi direkt hur jobbigt och svårt det är.

Men idag började jag i alla fall inte nicka, ingen tendens till att somna. Det måste vara för att dagen var så intressant och givande.

Två tjejer från MÄN var och pratade om MvP, "Mentorer i våldsprevention", ett program för skolan, med mål att stoppa och förebygga mäns och killars våld.

Givetvis kom jag att tänka på Loudon Wainwright och hans låt "Hitting You", en ärlig skildring över den gång han gick för långt och slog sin dotter Martha:



Long ago I hit you, we were in the car
You were crazy in the back seat, it had gone too far
And I pulled the auto over and I hit you with all my might
I knew right away it was too hard and I'd never make it right
- Loudon Wainwright III


I nästa vers beskriver han Marthas reaktion så man känner det som om man var med:

On your face I saw the shock and then I saw the pain
Then I saw the look of fear, the fear I'd strike again
Then I saw your anger, your defiant pride
And then I saw one tear drop, the rest you kept inside
- Loudon Wainwright III


Vad får då oss män att använda våld...? Jag tror att det nästan alltid är någon slags rädsla som lurar i vassen, även om de flesta aldrig skulle erkänna det.

Så, jag plockar åter fram Lage Johanssons tankar om rädsla, nu till en av mina nya bilder:


Så viktigt att lyfta fram, gång efter gång...!!


tisdag 13 mars 2018

Intervju + ny låt med Morgan Erina

Morgan Erina har äntligen börjat fundera på att göra en ny skiva... Det är ju mycket goda nyheter...!



Här ovan finns en dryg timmes intervju med Morgan, om livets upp- och nedgångar, när det gäller såväl djupa depressioner som musikskapandet. Tänkvärt och personligt.

På slutet får vi höra en ännu odöpt sång för första gången. Jag faller pladask för hennes öppenhet och hennes omtanke om sina medmännsikor. Och så rösten förstås...!


måndag 12 mars 2018

Ny singel med Jim and Sam

Jim and Sam turnerade under ett helt år med en konsert varje dag och sedan de kom i mål i början på november har det varit lugnt ett tag. I slutet på förra året kom singeln "Underdogs", en trevlig pop-låt, men det är live som deras energi och sprudlande intensitet kommer till sin fulla rätt.



Nu har ännu en sång de spelat tidigare kommit som ny singel, en riktigt lågmäld men ändå intensiv sak som känns väldigt angelägen. "Doctor Please" handlar om att vänta på besked från en doktor. Man kan känna oron och spänningen, en sådan där spröd känslighet som upplevs vara alldeles hudnära.

Deras röster kompletterar varandra så fantastiskt bra och man undrar om detta någon gång ska ge dem ett välförtjänt större genombrott...

De skriver så här om nya singeln på sin facebook-sida:
"Today we are releasing our newest single, “Doctor Please,” a song that began several years ago and has meant a lot to us both. It's about waiting for news from the doctor, for yourself or for someone you love. Most of us have gone through this in one way or another, and when you are reminded of how fragile life can be, we hope this song brings you some kind of comfort.
One of our favorite musical humans, Dan Molad, produced the song and we’re so happy to finally be sending it out into the atmosphere."

De har spelat en hel del i Sverige och jag hoppas verkligen att de kommer tillbaka snart.


torsdag 8 mars 2018

Tal om och av Joan Baez

Jag avslutar min lilla serie om Joan Baez med Jackson Browne's tal då Joan Baez invaldes i Rock'n Roll Hall of Fame 2017:



...och sen fick Joan Baez själv tala och den chansen utnyttjade hon ordentligt:



Let us together reveal and replace brutality
and make compassion a priority
- Joan Baez 2017


Dessa ord passar ju extra bra på den internationella kvinnodagen...!

Likaså gör Joan's kraftfulla entré med "Ain't Gonna Let Nobody Turn Me Around" på turnén som gav oss "From Every Stage", en riktigt riktigt bra dubbel-LP från 1976.




tisdag 6 mars 2018

Fler egna låtar av Joan Baez

Som sagt, Joan Baez har skrivit flera riktigt bra låtar. Här kommer några i ett litet utrval:

"Sweet Sir Galahad" skrev Baez redan 1970 för sin syster Mimi och hennes man Richard Farina,
som dött fyra år tidigare i en motorcykelolycka:



Hela albumet "Gulf Winds" från 1976 består av enbart egna låtar och det är ett av hennes absolut bästa album...! Ett exempel i form av "Time Is Passing Us By":



"Children of the Eighties" från 1984 är också en eftertänksam sång, som blickar framåt:



Jag avslutar med en riktig favorit: Love Song To A Stranger Part 2", som gavs ut 1976
på live-dubbeln "From Every Stage":



Så nog kan hon skriva låtar, minsann...!


lördag 3 mars 2018

Joan Baez tar farväl

Joan Baez - Waterfront, Stockholm, 2018-03-02



Joan Baez är nu 77 år och har bestämt sig för att ta farväl med en lång turné, som startade igår på ett utsålt Waterfront i Stockholm och som slutar hemmavid först i november.

Visst har hennes röst blivit lite mörkare och följer inte längre lika följdsamt med upp och ner i skalorna. Men det är sekundärt, hon har fortfarande väldigt mycket röst kvar, samma positiva engagemang och en godhjärtad ärlighet som smittar av sig på publiken. Några vrålar flera gånger ut "We love you, Joan".

Det blir en lågmäld konsert på Waterfront. Joan startar själv på akustisk gitarr och snart ansluter Dirk Powell på gitarr, mandolin, banjo och piano, samt hennes son Gabe Harris på försiktiga slagverk. En tjej, "Gracie", kommer in och sjunger stämmor och någon vers helt själv. Denna "Gracie" gör det bra och kunde för min del gärna fått sjunga lite mer än de fåtal låtar hon är med på.

Ibland undrar jag om inte Baez underskattar sina egna sånger. "Diamonds & Rust" var med, förstås, och blev kanske kvällens höjdpunkt. Dagen till ära hade Joan ändrat slutraderna till
"If you're offering me diamonds and rust, I'll choose the diamonds". En fantastisk låt, den enda egna kompositionen på hela kvällen. Det finns fler hon gott kunde tagit med...

Det blev givetvis mängder av kända covers: "There But For Fortune", "Farewell Angelina", "It’s All Over Now Baby blue", "Swing Low Sweet Chariot", alltid lika aktuella "Deportees", "Joe Hill", "House of the Rising Sun", "Gracias a la Vida", samt extranumren "Imagine" och "Don’t Think Twice, It’s Alright". För att nämna några...

Vi fick också höra flera alster från det nya albumet "Whistle Down the Wind". Titellåten, av Tom Waits, är riktigt bra. Mary Chapin Carpenter's "The Things That We Are Made Of" blev också en riktig höjdpunkt. "Another World" och "The President Sang Amazing Grace" var två andra av de nya som verkligen berörde.

Hade jag fått bestämma spellistan hade jag nog ändrat en hel del, kanske blev det igår lite väl många "superkända" låtar, eller, slår det mig, kankse är det därför Joan Baez har så lätt för att vinna respekt och bli omtyckt...? Det kan mycket väl kan vara så...

Jag hade också önskat att Gabe trummat lite högre. Men det är ju bra som det är. Definitivt! Det övergripande intrycket är imponerande och kvällen var fylld av värme och ett aldrig sinande engagemang.

Slutet på Joan Baez tacktal, när hon blev invald i Rock'n Roll Hall of Fame förra året, får också avsluta mina reflektioner om kvällen:

"When all of these things are accompanied by music, of every genre, the fight for a better world, one brave step at a time, becomes not just bearable, but possible and beautiful."
- Joan Baez


Visst är det så...!


onsdag 28 februari 2018

Arrogance, Ignorance and Greed

Show of Hands brukar ju vara ganska lugna och finstämda även när texterna blir angelägna. Steve Knightley har en sällsynt förmåga att skriva om det som berör, även när det handlar om t.ex. självrannsakan eller tillkortakommanden. Utlämnande, men ytterst trovärdigt.

Steve sjunger dessutom väldigt bra och kompar på diverse stränginstrument. Tillsammans med Phil Beer's suveräna spel på fiol och alla möjliga slags gitarrer, samt Miranda Sykes på ståbas, blir de en mycket stark konstellation. När de sjunger och spelar här så blir det dock både drag och en ilska utöver det vanliga:



"Arrogance, Ignorance and Greed" är skriven till bankerna, hur de suger ut allt de kan ur oss alla som sitter hopplöst fast i deras klor. När jag hörde låten igår så insåg jag att den lika väl kunde handla om de hänsynslösa skogsägare, inte alla, men alltför många, som helt fixerade vid pengar struntar i att man skövlar våra naturliga skogar för all framtid.

De kan ju inte sätta upp stängsel på grund av allemansrätten, men de kan skövla och plantera ny "skog" som blir ett oigenomträngligt tillhåll för vildsvin, men där ingen människa ger sig in. Vi behöver alla platser där vi kan hämta fridfullhet och harmoni, och sådana skogar finns det nu allt färre av...

En riktigt smutsig sida av kapitalismen när den är som vidrigast... Man förstör våra livsviktiga rekreationsområden och utplånar naturvärden för all framtid. Vad tusan tror de att de är...?
Jag hittar inga ord, så jag lånar Bruce Cockburns ännu en gång: "Parasitic greedhead scam". Det är precis vad det är...!


måndag 26 februari 2018

Nytt rekord: 817 besök i söndags !!!

Oj...! Jag fick en smärre chock när jag igår tittade på besöksstatistiken... Det gamla rekordet var 317 besökare på självaste nyårsaftonen förra året.

Det nya rekordet för i söndags är 817 besök:

Jag skriver för att det är roligt och givande, men visst är det en fin känsla att 817 personer samma dag läsde vad jag satt halvsovande och skrev natten till söndagen. Just nu har drygt 1000 personer läst det...

Jag bugar och tackar...!

Och nu är det bara 6000 besök tills jag officiellt når 100 000 besök..!! (Kanske har jag redan passerat den magiska siffran, då inga besök finns registrearde från starten i augusti 2009 till och med maj 2010, men än sen...?)

På något sätt ska vi fira när 100 000 besök uppnås...! Jag tar gärna emot förslag...


söndag 25 februari 2018

En härlig kväll på Skottvångs Grufva

Mark Olson & Ingunn Ringvold + "Easy October" - Skottvångs Grufva 2018-02-24

Det är egentligen skamligt att jag tidigare aldrig besökt Skottvångs Grufva, ett riktigt guldkorn mitt i den sörmländka skogen söder om Läggesta. När jag nu till slut äntligen kom dit så var det födelsedagskalas med gratis tårta, då innehavaren Maria fyllde år. Stort GRATTIS och hoppas du fortsätter länge till... Det kommer garanterat bli fler besök!

Nästa gång hoppas jag att vinterns kyla ersatts av värme och grönska. Då kommmer det att vara ännu mer inbjudande även utomhus är jag alldeles säker på....



Kvällen inleddes av "Easy October", som Kristoffer Hedberg kallar sig för vare sig han spelar solo eller med band. En kille från Göteborg som snart släpper sitt femte album. Jag slås direkt av vilken röst han har, oj...!! Stark och klangfull, men ändå både tänjbar och sårbar. Därtill sjunger han oerhört bra på engelska utan något som helst svenskt tonfall. Befriande äkta och oavsett om han kör lite snabbare nummer, som nya singeln "Keep Calling You My Friend", eller lite mer lågmält och långsamt som i "Seinfeld", så imponerar han stort och hans americana-inspirerade låtar kändes fräscha och överraskande starka.

Med den rösten och det framförandet var det nog många som undrade var han gömt sig och hur man kunnat undgå att höra honom tidigare.

Efter en kort paus var det så dags för kvällens huvudattraktion, Mark Olson, med kultstatus efter sin tid i Jayhawks, tillsammans med sin norska fru Ingunn Ringvold. Mark spelar gitarr,
dulcimer och ibland lite slagverk. Ingunn spelar diverse trummor och slagverk men också mellotron och armenisk qanon.

Mark sjunger oftast förträffligt med sin ljusa, något kantiga stämma och Ingunn lägger på utsökta stämmor och de har utvecklat en samklang som imponerar.
Det har hänt mycket sen jag såg dem i Örebro i oktober 2010.

Det finns experimentella stunder där man undrar hur de ska få ihop det, men de har roligt och jag har aldrig sett Mark så lyckigt glad på scenen. Pratet mellan låtarna är avslappnat och Mark skojar om sitt rufsiga hår. Ibland får man känslan av att sitta hemma hos dem i öknen. Det blir sånger från olika egna skivor och några från den senaste ”Spokeswoman of the Bright Sun”, samt flera Jayhawks-klassiker: "Blue" spelades tidigt, "Two Angels" efter ett tag och på slutet kom "Black-Eyed Susan" (från återföreningsskivan 2011), som jag inte riktigt upptäckt tidigare, men den blev en av höjdpunkterna denna kväll. Men allra bäst var tveklöst den avslutande "Over My Shoulder", en fullständigt förträfflig sång.

Här en inspelning från SeaRock Festival sommaren 2017:



Visst finns det stunder när jag önskar att de haft ett band med sig, lite bas och trummor skulle sätta fart på och ge lite kraft åt en del av de underfundiga låtarna. Samtidigt är det ju riktigt fascinerande att se hur de tar sig fram och knyter ihop den ibland lösa och sökande känslan i låtarna. Jag tänker på att det ibland påminner lite om när David Lindley virrar runt på sin gitarr för att ändå få ihop det till slut.

Tänk vad tiden går fort... Det här kortet på Mark och mig togs för snart 10 år sedan i Stockholm... Lite yngre kanske vi ser ut, men det är ändå helt ofattbart vad tiden
har rusat iväg...

Några länkar:
Mark Olson - Hemsida med ovanligt mycket innehåll...

Easy October - Med allt du vill veta om Easy Octobers musik.

Skottvångs Grufva - Här hittar du fler intressanta musikbesök.


onsdag 21 februari 2018

Ännu en vind...

Jag har hittat ännu en "If I Were The Wind"... Och den är därtill riktigt bra...!



Alleyway heter denna grupp och jag vet nästan ingenting om dem, men jag blir berörd av deras framförande...!!

Det upprepade riffet blir så effektivt att man gungas med in i deras sång.

If I were the wind
I'd carry you down
To a faraway place
On uncharted ground
And you would be free
From all of the things that hurt you
And then I would know
That you'd be safe from harm
But I'm not the wind...


fredag 16 februari 2018

Ett år med "The Wind"



Nu är det drygt ett år sedan min sång "If I Were The Wind" dök upp i min digitala brevlåda. Morgan Erina från Broken Fences hade tonsatt min dikt och jag darrade när jag försiktigt började lyssna. Snart övergick darrningarna till en bubblande glädje över vad vi hade skapat tillsammans...

Jag samlade ihop några av mina bilder och fick dessutom låna några av min son Martin, samt från vännerna Åsa och Maria. Det blev ett bildspel, en video som jag lade ut på YouTube.

Jag var stolt och nöjd, men ändå blev jag glatt överraskad över de kommentarer jag fick.

Beröm från mina musikskapande vänner värmde extra mycket:

 Grymt vackert. Kan man säga så? Ja. (Christer)

 Vilken hjärtlig låt. Ord är lite fyrkantigt för att beskriva musik och det som finns bakom orden. Hjärtligt är det bästa jag kan få fram. Ju mer jag tittar inåt desto mer ödmjuk blir jag över saker som andra skapar när man hör att det är just från hjärtat. (Karin)

 This is beautiful! Great lyrics and I love the harmonies on the voice. It is so gentle and the pictures on the video are wonderful - lovely progression of seasons and moods. Well done to you both. 🙂 (Kevin)

 The new version is even better Tom... Very beautiful. (Ken)

 I found this song to be soothing... and these days that seems really important. I love the lyrics!! That is so cool that you are writing!!! The video (photos) were a very nice match with her soothing voice and guitar. (Jenai)

 Very nice, Tom! (Doug)

 Men du ❤️ (Nadina)

 Fin låt som börjar lite trevande men växer i sin enkelhet !!! (Bosse)

 Det är väldigt fint och stämningsfullt!! För övrigt är din svenska text (minst) lika bra. Morgan Erina som tolkar så innerligt är en ny bekantskap för mig. Onwards and upwards, Tom!! (Basse)


Ett axplock av övriga vänners kommentarer:

 Vacker! Jag mår bra av att lyssna på den.... (Maria)

 Men det var ju alldeles fantastiskt fint. Ny karriär på gång? Hur kom det samarbetet till? Drömskt och djupt, väldigt stämningsfullt. (Håkan)

 Ditt stora hjärta omfamnar dikten/sången. 💖 💖 💖 (Marie)

 Nästan "Jimmie Webb-KLASS”... (Stefan)

 WOW! Så fantastisk låt o helt underbar text 💖 Du har så otrolig talang när det gäller att använda ord! 💖 (Jannice)

 Va kul! Fin lågmäld sång. Eleganta verser. Man blir nyfiken på bakgrunden till samarbetet. (Janne)

 Jag förstår att du är glad! Texten är mycket vacker. Underbart tonsatt och sjungen berör den än mer. (”I”)

 Suveränt bra! På nåt vis stort att dom där känslorna av kärlek, och kanske förlorad kärlek, kan vara lika starka i vår ålder som när vi var unga... (Claes)

 Den var ju underbar, ni är jätteduktiga. 👍👍👍 (Peter)

 Verkligen en jättefin dikt! Och vad härligt att höra den sjungas också 😊. En sån rogivande känsla! (Marie)

 Vilken fin låt o vilken dikt! Helt otroligt fint. (Merja)

 Vi har nu njutit av denna helt fantastiska låt med en vidunderlig text och otroligt fina foton!!! Så stolt och glad du har anledning att vara. (Kristin)

 Såå vacker text och melodi att mina ögon tårades! (Kersti)

 🌺 Önskar jag hade en sådan liten fin vind. (”Frida”)

Det är inte av högmod jag visar dessa kommentarer, utan för att de fortfarande gör mig så glad.


Några månader senare började jag förbättra videon och i slutet på förra året blev den nya versionen klar, med aningen bättre bilder och framför allt bättre ihopmixade.

Nu är "The Wind" ju ”mitt lilla barn” som får leva sitt eget liv...

PS: Fler kommentarer både här och direkt på YouTube välkomnas...


onsdag 14 februari 2018

Alla Hjärtans Dag...

Alla hjärtans dag... Jag fick flera hjärtan så fort jag slog på datorn, men... Här är till alla de som inte får något hjärta, och alla andra med förstås:




Jann Arden spelade 1994 in sin skiva "Living Under June" i Jackson Brownes studio och
när producenten föreslog en duett med Jackson var Jann tveksam om hon vågade fråga.
Men inspelning blev det och när Jann efteråt funderade på hur hon skulle tacka Jackson, då ringer han och tackar för att han fått vara med och sjunga. Tala om ödmjukhet...!

På tal om ödmjukhet så tänker jag idag också på Steve Earle och hans "Valentine's Day". Mycket stark kärlek skildrat sårbart, men ömt och kärleksfullt:




måndag 12 februari 2018

Åter igen


Visst är det härligt när man hittar hem igen... Nya möten, berörd på djupet och så inser du ännu tydligare vad som är viktigt här i livet...

När jag kom till bilen råkade denna låt starta och den passade perfekt:



When one door closes up
Another door will open up for you
Open up for you
Open up for you
I've waited long enough
And now I'm feeling strong enough to say
Each and every day
That I'm free again
Nothing's gonna bring me down
Free again
I found me again
Back on solid ground
Free again
- Bob Cruise / Marion Welch


lördag 10 februari 2018

Om du har en sömnlös natt...

En person besatt av pengar, som skövlar andras närmiljö för sin egen vinning... Man kan ju hoppas att han får sömnlösa nätter, men som Alan Hull uttrycker det: "Räkna bara dina pengar, så blir det bra...!"

Who need the trees and the flowers to grow
We can have a motorway with motorway dough
I know I know I know, they've got to go
Tear them down, mess them round
Make a mockery of all of the ground
And if you ever have a sleepless night
Just count out your money, it'll be all right
- Alan Hull




The trees tell us secrets that took ages to learn
- Alan Hull


Sådant kan nog inte en penningmagnat förstå... En annan typ av fattigdom...



Now some of the people are poor in the purse
They don't have the cash at the ready
And some of the people are crippled and lame
They can never stand up true and steady
And some of the people are poor in the head
Like the Simpleton fools that you see
But most of the people are poor in the heart
It's the worst kind of poor
It's the worst kind of poor you can be
- Richard Thompson


torsdag 8 februari 2018

Begreppsförvirring

Nu verkar det som att man kan kalla vad som helst för motsatsen till vad det förefaller att vara och som det definitivt inte är... Så jag får väl utan att förändra innehållet ändra beskrivningen på bloggen till "Landets ledande blogg om alternativ mat" eller "Allt du vill veta om schack"...

Skogsvård eller motsatsen:

Skolbesparingarna i Eskilstuna:

"Den politiska majoriteten, Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern har inte beslutat om besparingar eller nedskärningar, vi vill vara mycket tydliga med det. ... ... Ett målmedvetet arbete med att bli Sveriges bästa skolkommun pågår. Innan årsskiftet antog kommun-fullmäktige majoritetens årsplan för 2018 som innehåller betydande satsningar på skolan och våra unga".
- Jari Puustinen (M), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden (citat från Eskilstuna Kuriren)


Ändå så måste skolorna avskeda fast anställd personal och på gymnasiet får man snart inte längre stöd i sitt modersmål... Min skola har tagit emot större delen av de ensamkommande flyktingbarnen, därmed inte kunnat hålla sin planerade budget och straffas nu för det genom att bli tvingade att spara det de överskridit... Det luktar död skunk lång väg!!!



Nu väntar jag på att Landstinget satsar på "att utrota alla sjukdomar" genom att sluta med alla säkerhetsföreskrifter... Eller att Trafiksäkerhetsverket startar en kampanj för frihet och ansvar och tar bort alla hastighetsskyltar...

Och jag ska träna lite frisparkar och peta Messi i Barcelonas anfall...! Det är väl ungefär samma rimlighet som Puustinens ambition... Och jag ska börja med att inte träna alls och sen använda en opumpad boll. Men ändå kalla det "en enorm storsatsning utan like"...

Ett minne från förra valet: Plakat utmed vägarna.

Vi står inför ännu ett enormt valår med många nya lågvattenmärken... Det känns riktigt olustigt!!


onsdag 7 februari 2018

Deppigaste låten någonsin


Life seems so rosy in the cradle
But I'll be a friend, I'll tell you what's in store
There's nothing at the end of the rainbow
There's nothing to grow up for anymore
- Richard Thompson


Detta lyssnade jag på när jag var ledsen som tonåring... Så deppigt att det mesta deppiga förefaller vara ett lyckorus...

Här en nyare solo-version med Richard:



Ändå så mår man bra av att höra detta... Ytterst märkligt, men föga förvånande...


fredag 2 februari 2018

If A Tree Falls - Svensk "skogsvård"...??

Skogen några hundra meter bort 1992 (foto: ArT):

Samma skog januari 2018 (foto: Camilla Lundberg):

Detta kallas av någon anledning "skogsvård" i vårt land...!

Nyligen gjorde jag en Spotify-lista med låtar om träd, som en slags hyllning till skogen...

Nu bytte jag ut några låtar och så blev det även en musikalisk kavalkad om att skydda den natur vi har kvar, mot "parasitic greedhead scam" som Bruce Cockburn uttrycker det.

If A Tee Falls - Songs About Trees - Spellista på Spotify:



Helst skulle jag vilja gråta som ett otröstligt barn, men ilskan tar över och då finns det krafter kvar att protestera...

Mycket läsvärt blogg-inlägg av Christine Hellqvist: Träden talar.

Frågan är bara om vi lyssnar...?


torsdag 1 februari 2018

No Such Thing As Time

Elenowen. Ännu ett par som jag aldrig hört tidigare... Vet inte någonting om dem, men det här är en sympatisk låt om kärlek bortom tid och rum. Dessutom en riktigt trevlig video, det råder knappast nån tvekan om att det är äkta känslor...



And when I hold you everything slows down
When I know you inside and out
I wanna show you there's no such thing as time
- Elenowen


Om man letar lite så hittar man lite information: Elenowen är en amerikansk duo, det gifta paret Josh and Nicole Johnson. Nog värt att kolla upp lite mer...


söndag 28 januari 2018

"Turn Turn Turn" med fem extra verser

Oj, tänk att det igår redan gått fyra år sedan Pete Seeger lämnade oss... Ett föredöme som alltid envist uppmuntrade oss att se möjligheter...!

"The easiest way to avoid wrong notes is to never open your mouth and sing. What a mistake that would be!"
- Pete Seeger


Sjöng gjorde han, även vid 93 års ålder och nästan helt utan röst. Det här är från 2013 och här har 'Turn Turn Turn' fått fem extra verser:



Roger McGuinn gjorde redan 1965 om 'Turn, Turn, Turn' lite grann, och Byrds fick sin andra hit. Så här lät Roger McGuinn 1994:



'Waist Deep in the Big Muddy' var en annan klockren betraktelse, som tyvärr är lika aktuell
än idag...



Läs här i tidningen Rolling Stone om 20 framstående låtar som Pete Seeger sjöng:
Pete Seeger: 20 Essential Tracks

Jag avslutar med ännu ett klokt citat:
"Being generous of spirit is a wonderful way to live".
- Pete Seeger


fredag 26 januari 2018

John Gorka - Gratis sång

John Gorka skriver ju mest om personliga upplevelser, om vanliga små människor, samt om kärlek och relationer av alla de slag. Han gör det dessutom föredömligt bra... Men ibland kan han inte låta bli att bli politisk och då brukar han få till det brännande starkt.

Se och hör:
- "Give Us Back Our Water" - En singel om en smutsig miljökatastrof.
- "Where No Monument Stands" - En dikt av William Stafford, tonsatt av John Gorka.

Det finns fler: "Ignorance and Privilege", "Let Them In", "Brown Shirts" och "War Makes War". Det sista borde ju vara självklart...

I september 2016 lade han därtill inför presidentvalet ut en sång till på sin hemsida, för gratis nedladdning: "5 Letter Word" - Ladda hem den gratis här !

Somebody’s getting rich, but it’s no one you know
Seems the fix is in, win, place or show
But it’s not a game, they call it a race
It’s a case of faith, badly misplaced
- John Gorka


"5 Letter Word" finns också att lyssna på hos Soundcloud:



Att den handlar om en viss person, som ingen trodde skulle kunna vinna presidentvalet, är väl uppenbart... John Gorka hoppades att "låten skulle bli kortlivad"... Det vet vi nu att den inte blev, med värre resultat än vi kunde befara...

Mer utförlig information och fler nedladdningslänkar finns också på John Gorka's video-site:
The "5 Letter Word" song


Missa inte...!!


onsdag 24 januari 2018

Mitt i natten...

Bara någon timme efter det att jag lagt mig satte brandvarnaren igång med små pip för att meddela att batteriet borde bytas... Var tvungen att gå upp, flytta massa tillfälliga kartonger, klättra upp på en hylla och försöka nå varnaren som sitter lite svåråtkomlig i trappan... Jo, det gick att koppla loss batteriet...

Tillbaka till sängen, men svårt att somna om igen.... Men jag har lärt mig att inte sätta igång "stora katastrofvagnen" för småsaker, kopplade av och njöt av lugnet och till sist så kom då sömnen igen...

Blev därför ingen träning idag, glashalt i min backe när snön börjat smälta, men jag har sett till att få gjort en hel del annat i stället... Nu ska jag skruva fast beslagen på byrån jag fixat och målat....



Jag lyssnar mycket på The Pines just nu. De är bara så ruskigt bra...