Jag blir uppriktigt glad när jag får höra att Christine Hellqvist ska spela in en ny skiva med hjälp av Simon Ljungman. Det låter spännande och tryggt. Simon är lyhörd och vet hur Christine vill att det ska låta...
Hon berättar även att hon släcker ner sin fina hemsida vid månadskiftet den 1 februari. Det är synd att hennes bloggtexter och en hel del annat inte längre kommer att finnas tillgängliga. Samtidigt är jag så glad att jag fått ta del av hennes tankar och reflektioner. De tillför mig alltid insiktsfull styrka och värme.
Du kan ännu några få dagar helt gratis ladda ner 3 av hennes böcker och även ett häfte med alla hennes låttexter. Gör det och läs! Här är länken som alltså bara funkar denna månad ut: https://www.christinehellqvist.se/v2/bestall/
Christine kommer fortfarande att finnas på Facebook, Instagram och YouTube. Det tackar jag för. Sen så finns ju också hennes skivor. Passa på occh beställ någon av dem för 70 kronor. För mig är de ständiga följeslagare som aldrig sviker.
I can see it like it was yesterday
They said you could change the world
But they didn't say how
I was young and strong
But it's gettin' harder to get along
- Murray McLauchlan
Det känns som igår när man kom hem till pojkrummet 1976 och vred på Murray McLauchlan så att det ylande om Gene Martynecs gitarr och basen kändes i hela kroppen... Livet var fint och man kunde skönja någon slags framtidstro...
Idag så håller vi på att nedmontera allt det generationer kämpat för och byggt upp, det som symboliserat det här landet. Nu urholkas och raseras det utan att det reflekteras, utan respekt eller omtanke om någon annan. Moderater och andra klåpare regerar, eller åtminstone påstår att de gör det. I själva verket sitter i sitt kassavalv, känner sin maktberusning och räknar sina stålar som någon ny sorts Joakim von Anka.
Frågan är hur mycket de kan rasera innan vi börjar reagera...
David Crosby blev 81 år. En bragd med tanke på hur han levde... En godhjärtad man som tog ut svängarna, men alltid höll sig trogen sina ideal. En enastående röst och en exceptionell förmåga att arrangera röster.
Det var tänkt att Crosby skulle producera Jackson Brownes första skiva, men han fick inte tid, så till slut blev det gjort utan honom. Han var också en av inspiratörerna till "For Everyman", en av de som skulle segla iväg från den här världen till något bättre, på värsta hippie-manér. Crosby sjöng även många gånger med Jackson, bl.a. på "Lives In The Balance" och "All Good Things". På den senare verkligen så näst intill gudomligt fint...
Crosbys tid i The Byrds var fylld med konflikter mellan honom och Roger McGuinn. Roger var min store idol, så jag förstod väl inte Crosby då och till slut fick han sparken och ersattes på fodralet till nästa skiva, "The Notorious Byrd Brothers", med en bild på en åsna. Men Crosby var hjärnan bakom återföreningsskivan 1973 och han producerade detta mästerverk som bara jag och Lollo Asplund tycktes uppskatta. På "Joni Mitchells "For Free" sjöng Crosby så fint som bara han kunde göra. En makalös tolkning.
Crosby var engagerad politiskt och jag vet att Neil Young berättat att Crosby grät i studion när de spelade in "Ohio", som sedan släpptes direkt på singel.
Ibland skrev Crosby fantastiska låtar, men utan att vara elak så går faktiskt många alldeles för långsamt för mig, och jag som älskar när det går långsamt... Det säger väl en del om hur sakta det ofta gick...
En låt som går väldigt sakta, men som jag älskar är "Compass" från CSNY:s skiva "American Dream" 1988. En uppgörelse med sig själv om att välja rätt. En riktigt, riktigt stor låt...!
Det är sorgligt att David Crosby var ovän med både Graham Nash och Neil Young när han nu kilar vidare... Men ändå lite typiskt för denne egensinnade man...
But like a compass seeking north
There lives in me a still, sure, spirit part
Clouds of doubt are cut asunder
By the lightning and the thunder
Shining from the compass of my heart
- David Crosby
Min absoluta favoritmusiker och den mest expressiva person jag någonsin mött, är sjuk och han behöver hjälp. Jag vet inte vad som saknas honom eller exakt hur allvarligt det är, men vad jag kan förstå är att mycket stora kostnader väntar för honom framöver. Efter flera års bristande möjligheter att tjäna brödfödan pga covid-eländet, så saknar han cash.
Jag tror att det är någon slags demenssjukdom han drabbats av och det är ju allvarligt och mer därtill. Denne exceptionella musiker, 78 år gammal, kan troligen aldrig mer uppträda, men har vissa förhoppingar ändå verkar det som...
Det stora landet i väst har som vi vet ett mycket begränsat stöd för sina invånares hälsa. Det pågår därför en insamling för Mr. Dave och du kan bidra ännu någon dag: David Lindley Medical Fundraiser
Här är en absolut underbar show med Mr. Dave:
Något av vad jag skrivit om David Lindley:
Att lyssna på David Lindley är som att plötsligt komma ut ut en glänta och finna milsvida oceaner av trädgårdar, halvt vildvuxna men så mystiskt spännande.
*
David Lindley har förmågan att utforska känslan i varje sång, varje stämning, rent av varje ton. Han skulle med sin flyhänthet kunna ägna sig åt ändlös uppvisning som skulle kunna imponera på varenda lyssnare, men i stället lägger han fokus på stämningen, det unika i varje sångs känsla.
*
Jackson Browne har sagt att det var först när han och Lindley började spela tillsammans som hans egna sånger började klinga på det sätt han hade tänkt sig, med en extra dimension av rymd och känsla.
*
Phil Beer, ena halvan av duon Show of Hands och själv en extremt duktig musiker, beskriver i en intervju magin hos Lindley, detta ovanliga "DET", på ett ytterst talande sätt:
"He's completely inside the song. And it's so beautiful! The song is the important thing. If ever there was an example: That is it! This guy is right there...! He totally understands the song and what he's playing just fits, beautifully fits..."
- Phil Beer
Det tog nästan 9 år att nå upp till 100 000 besökare här på bloggen. Men i slutet av juni 2018 så passerades den magiska gränsen.
Sen ser det ut att ta fyra och ett halvt år att för att nå det dubbla, 200 000...! Alltså ungefär halva tiden..!
Det är nu endast 3000 besök kvar till 200 000. Om det blir normalt intresse så ser det ut att ta 1-2 månader och så är jag där... Givetvis någonting som jag inte hade i beräkningarna när jag startade i augusti 2009. Det har verkligen blivit bortom alla förväntningar eller förhoppningar...!
Men visst är det trevligt att bli läst och att folk hittar till min blogg...!
Det är fortfarande inspirerande att få presentera musik som råkar komma min väg. Som ett exempel väljer jag idag en annorlunda "Sultans Of Swing" med Jack & The Vox, som alltså är Victoria Vox och Jack Maher. De improviserade lite medan de väntade på att tvätten skulle bli klar... En strålande tolkning av en strålande låt...!
BBC har alltid haft en fin bevakning av vad som händer inom folkmusik-världen, bland annat tack vare sådana kunniga medarbetare som Bob Harris och Mark Radcliffe. Nu har man ett nytt projekt där fem folkmusiker möter verkliga personer med något speciellt att berätta.
Efter möten och intervjuer så ska artisten skriva en låt om personens liv. Thea Gillmore fick träffa Delyth, som plötsligt förlorat sin ena dotter på grund av några chips. Ur detta öde växte "She Speaks in Colours" fram. Gripande vackert som verkligen berör med kraft.
Heartbreak
comes quickly as an earthquake Quiet as a snowflake Heavy as the sky. - Thea Gilmore
När kulturskaparna möter det verkliga livet uppstår ibland något alldeles speciellt. Det känns på långt håll här... Detta är verkligen smärtsamt gripande och blir just tack vare det så vackert och naturligt angeläget.
Wishing you were here
on the coldest night of the year...
- Bruce Cockburn
Jag sitter här och lyssnar på Bruce Cockburn's "The Coldest Night of the Year", så himla bra...
Den här låten dyker upp varje kall vinterdag och var med på bloggen redan i december 2009. Saxofon-solot med Kathryn Moses ger mig fortfarande rysningar...
Ett nytt år och jag tänker på hur snabbt tiden går och på alla dessa projekt jag vill hinna med... Nyårslöften är väl inte direkt min grej, så det får bli något mer vidsynt. Något som känns lite mer positivt...!
Jag hittade den här texten som jag skrev i augusti 2021, då jag var klar med att städa upp efter min brors bortgång. Jag tycker faktiskt mycket om den här texten och jag skulle nog ändå inte kunna säga det bättre idag, så det får bli en repris:
Nu kan jag återvända till mitt vanliga liv. Lite klokare och ännu mer övertygad om hur viktigt det är att välja rätt här i livet. Vi möter varje dag massvis med små valsituationer där vi kan styra upp vår tid här på jorden till något lite bättre. Ta vara på varje tillfälle du kan styra åt rätt håll och låt framför allt bli att styra ner i diket. Ibland så förefaller det lockande och kanske den enklaste lösningen, men efteråt blir det ju då svårare att ta sig upp igen. Timglaset töms allt fortare för oss alla och snart är det för sent...
Jag vill se mer av det där enkla, det som barn ständigt väljer rent instinktivt, det som gör mig lite mer mottaglig för nya möten. För möten är just vad livet handlar om... Nya möten och nya upptåg. Att bli lite mer busig och att varje dag göra något som jag verkligen vill göra. Att inte skjuta upp det mer, utan sätta fart direkt... Då kanske vi får fler möjligheter att uppleva allt det där lilla extra som gör livet så oerhört värdefullt:
Den där tryggheten du upplever när du från din balkong ser hur naturen sakta vaknar en tidig morgon... Den där blicken när du delar någon insikt med en närstående vän... Just den där outtalade förståelsen och gemenskapen som du ibland är så bergsäker på... Den där känslan när hjärtat ditt tar ett litet skutt av välbehag... Det där leendet när du får någon att rodna... Den där ärliga kramen från ett litet barn... Den där lilla vindpusten i håret... Den där något oväntade beröringen som gör att du studsar till... Värmen då du hör ny musik som invaderar och berikar ditt sinne... Den där känslan av frihet när du mitt i vintern har kallbadat och står där helt naken och låter den friska luften torka dig...
Helt enkelt när du utmanar både livet och dig själv... Att på så sätt ta till vara varje dag du får. Här och nu...
- ArT augusti 2021
Eller med andra ord: Att aldrig tappa bort kraften att försöka välja rätt, att vilja gott och att vara beredd att kämpa för den övertygelsen... Det låter ju lite uppblåst, men egentligen är det att hålla sig till det enkla, det naturliga, det som borde vara självklart...
Jag vet inte mycket om William Tyler, men han skapar oerhört suggestiv musik. "Our Lady of the Desert" förmedlar just den stämning jag sökte och passar därför perfekt just nu.
Det sägs att första steget för att kunna åtgärda och förändra ett problem är att erkänna att problemet faktiskt finns. På samma sätt ser vi inget om vi drar ner rullgardinen och utbrister: "Det jag inte ser, det finns inte...!"
Rullgardiner finns det idag tyvärr mycket gott om hos de styrande både nationellt och lokalt. Miljöutmaningarna "löses" genom förnekelse och nedläggningar. De växnade klyftorna förnekas genom att se till att de ökar lavinartat. Man säljer ut våra gemensamma ägodelar och det är väl närmast att betrakta som ren stöld. Man försämrar allt där det tydligt behöver förbättras och ser till att girighet är den främsta drivkraften...
Jag envisas faktiskt med att tro att vi kan bättre än så... Vi kan bättre...!
Murray McLauchlan sjunger om att bli genomblåst och fri. 2023 måste innebära omprioriteringar och det kan inte de som styr idag organisera. De kör oss rakt ner i diket...!
Vilket i sin tur ju kan medföra nyval och det vore nog det bästa som kan hända...
Jag fortsätter med temat "Det bästa 2022": Här är några låtar som sticker ut lite speciellt:
1. Karin Kardia med band - "Best I Can Be"
- Jag vet att den här låten debuterade redan mot slutet av 2021, men eftersom den var ny för mig 2022 så räknar jag den dit. Karin Kardia, eller Karin Inggårde som hon egentligen heter, imponerade stort på mig när såg henne framträda några gånger under året. Just "Best I Can Be" berör mig fortfarande så att jag blir alldeles varm inuti. Karin sjunger här så makalöst fint och så innerligt att det inte går att beskriva. Ett självklart val till "Årets bästa låt"....!
2. Lisa Miskovsky - "Jag Som Vann"
- En annan tjej med både utstrålning och röst är ju Lisa Miskovsky. Jag har alltid önskat att hon skulle sjunga på svenska och spela in något mer "avskalat". Nu har båda önskningarna infriats på en gång! Mello-sången "Best To Come" har fått en ny svensk text av ingen mindre än Annika Norlin. Den lågmälda inspelningen är precis rätt.
3. Nitty Gritty Dirt Band med Larkin Poe - "I Shall Be Released"
- Bob Carpenter sjunger så känsligt och de båda systrarna Rebecca och Megan Lovell bidrar med ungdomlig glöd och en stark tilltalande glädje. Detta måste vara en av de allra främsta tolkningarna av denna klassiker alla kategorier...! Lyssna också på gitarr-duellen mellan evigt unge Jeff Hanna och Megan Lovell på lap-steel.
4. Watkins Family Hour - "Grief and Praise"
- En av många fantastiska låtar med de sympatiska syskonen Sara och Sean Watkins från deras fina album "Watkins Family Hour Vol 2".
5. Thea Gilmore - "Hey Jealousy"
- Thea Gilmore har återtagit sitt riktiga namn efter en kort utflykt med artistnamnet "Afterlight". I oktober gav hon ut en ny EP kallad "Was" och det är hög klass rakt igenom. Vilken som helst av de fyra låtarna kunde ha valts ut för årets bästa lista, men just nu får det bli "Hey Jealousy". Det är nästan otäckt vad hon berör och självanklagelserna är nästan oanständigt hudnära...
Visst görs det fortfarande musik med både själ och hjärta. Jag tror precis som Lars Winnerbäck att dessa värden är på väg tillbaka igen.
2022 var året då artisterna åter kunde börja spela live på riktigt igen, efter att ha påtvingats "näringsförbud" under pandemin. Detta ledde tydligen till att tämligen lite tid ägnades åt att skapa och spela in ny musik...
Jag tycker nämligen att det är en ovanligt liten samling nya skivor jag kom i kontakt med under det gångna året. Men, här är några jag absolut vill nämna:
Årets skiva: Watkins Family Hour - "Vol. 2"
En ruskigt fin och stämningsfull skiva med syskonen Sara och Sean Watkins, med hjälp av en del gäster. Av dessa märks i synnerhet Jackson Browne och den nya inspelningen av klassikern "The Late Show" är bland det finaste jag hört på mycket länge. Men det finns många fler höjd-punkter på detta inspirerade album. "We Were Meant To Be Together" och "Grief and Praise" är låtar jag kommer att återvända till regelbundet.
Fler kandidater till årets album:
Victoria Vox - "Nirvana In REM"
En mycket ambitiös skiva med 10 låtar inspirerade av några konstverk av Fred Stonehouse. Victoria Vox, eller Victoria Davitt, som hon egentligen heter, har samarbetat med konstnären och lyssnat på hans livserfarenheter och därefter skapat dessa låtar med sina egna reflektioner. Själv spelar hon ukelele. Starka låtar, fina arrangemang och härlig sång. Det lyser av kvalitet rakt igenom...!
Dom som aldrig ger upp - "En hyllning till Magnus Lindberg"
Magnus Lindberg var en gyllene särart i svenskt musikliv med sina kantiga sånger och sin hesa röst. Till viss del är det väl i och för sig så att Magnus egna inspelningar är de bästa, men här finns ju en sådan låtskatt att det faktiskt är omöjligt att inte ryckas med...
Fou Parle - "Sentimentalsjukhuset"
Fou Parle var med i punkbandet "Råttorna" på 80-talet och heter egentligen Mikael Karlsson. Attacken i framförandet och attityden har han tagit med sig från punken. Det är snitsigt och effektivt spel på både elektriska och akustiska gitarrer. Det är helt enkelt rejält "klös" i musiken och det stämmer bra med den mörka stämningen i texterna.
Dan Navarro - "Horizon Line"
Stark uppföljare till "Shed My Skin" från 2019. Starka låtar med mycket eftertanke, snyggt producerat med flera små läckra solon och känslig sång.
Anders F Rönnblom & Bravado Bravado - "Wisdom Of The Ancient Ones"
Första Bravado Bravado-skivan på mer än 30 år. Här finns knappast en enda ointressant låt och man upptäcker nya finurligheter för varje lyssning.
Eliza Gilkyson - "Songs From The River Wind"
Eliza skriver som alltid starka låtar och hon sjunger med en röst som tränger sig på och berör på djupet. Hon framför fina reflektioner om den tid vi lever i och trots allt mörker runt omkring oss så sprider hon positiva förhoppningar om bättre tider.
Årets Dylan-tolkningar: Nitty Gritty Dirt Band - "Dirt Does Dylan"
NGDB med tre nya medlemmar tolkar Dylan och de gör det mycket bra. Det är faktiskt inte så mycket country denna gång, utan lite mer rock och blues, med ett tätt komp som sitter precis som det ska utan att bli förutsägbart. Jeff Hanna är klart underskattad som gitarrist och vem kan motstå när Jimmie Fadden plockar fram sitt känsliga munspel...?
Årets Folkrock: Tobias Bäckstrand - "Heal" Folkrock som även ibland gränsar lite till country-rock. Musik som man blir glad och effektiv av. Mycket stark debut!
Årets skönsång 1: Nina Åkerblom Nielsen - "Tid"
En klassiskt skolad sångerska och kompositör som inte bara sjunger för att det ska låta bra, utan även vill att vi ska lyssna på vad hon har att säga. Visst finns det djup i hennes texter, men framför allt så finns det hopp, vardaglig glädje och förundran.
Årets skönsång 2: Marketa Irglova - "Lila"
Första skivan på många år med denna kloka och jordnära kvinna. Hon flyttade för tio år sen till Island, gifte sig och skaffade tre barn. Mitt i vardagskaoset har Marketa funnit en fridfullhet och sakta börjat återuppta sin egen karriär igen. Säljs enbart via hennes Bandcamp-sajt.
Årets blues: Larkin Poe - "Blood Harmony"
Tungt och äkta med systrarna Rebecca and Megan Lovell. Den senares lap-steel är som en jordfräs vilsen på grus...
Årets Live-skiva: Dawes - "Live from the Rooftop (Los Angeles, CA 8.28.20)"
Dawes är för mig nog den mest spännande gruppen på länge och deras "Stories Don't End" är fortfarande den bästa skivan på 2000-talet. På grund av pandemin kunde de annars flitigt turnerande medlemmarna inte spela tillsammans på ett bra tag och när de i augusti förra året gav en konsert på ett tak i Los Angeles var det första gången de åter spelade ihop och Taylor Goldsmith beskriver det så här: "This was the first time we played together since the world had shut down. So playing together felt radioactive. I remember this song ('Somewhere Along the Way') in particular felt ecstatic to me".
Årets återutgivning: Sandy Denny "Gold Dust"
Sandys sista konsert finns till slut äntligen på LP. Denna utgåva släpptes på "Record Store Day". Tyvärr saknas 6 låtar från CD-versionen som Jerry Donahue restaurerade för många år sen. Men detta är ändå i en klass för sig själv. Odiskutabelt...!
Plainsong är ovanligt aktuella med ny bok och ny box med 6 CD-skivor, båda utgivna under det gångna året. Gruppen bildades först 1972 av Iain Matthews och Andy Roberts och var en grupp som var oerhört mycket bättre än någon begrep när det begav sig...
Musik handlar mycket om glädje. Likaså är det väl tänkt att julen ska vara... Men numera har det väl blivit mer inkomst-glädje för alla som tjänar pengar på vår köphysteri...
Här finns det glädje utan gräns och då infinner sig även känslan: Sophie Hanson med familj gör Kenny Rogers "The Gambler" med en sjusärdeles feeling:
Musik och glädje hör ihop... Och då behöver det faktiskt inte ens vara "glad" musik...
Undrade vad det var för låt jag fick i huvudet... Jo, det är ju GES "Tänd ett ljus"...! En bra låt med fint sång-arr, som man dock hört så många gånger nu att man knappt klarar av att höra den ännu en gång...
Bruce Cockburn's "Pacing The Cage" skulle jag aldrig kunna tröttna på...
Kate Rusby firar 30-års jubileum som artist i år (Helt obegripligt...!), genom att ha gjort 16 nyinspelningar tillsammans med olika gäster, bl.a. Ladysmith Black Mambazo, KT Tunstall, Sarah Jarosz och Beth Nielsen Chapman.
"30 Happy Returns" är verkligen en imponerande bekräftelse på hennes styrka som sångerska och hennes övertygelse att folkmusik kan vara levande även när den huvudsakligen bygger på traditionella värderingar.
Still I look for the beauty in songs to fill my head and lead me on... - Jackson Browne
Om musik
För honom är musiken en befriande kraft: den löser honom från ensamhet, instängdhet och biblioteksdamm, den öppnar portar i kroppen, genom vilka själen kan ta sig ut och förbrödra sig. - Milan Kundera
What's the use of singing words if they don't mean anything...? - Sandy Denny
