Jaha... och nu då...?

Alltså, nu vet vi att massvis med svenskar är beredda att offra demokratin, miljön, kvinnors jämlikhet, kulturens bredd och all medmänsklighet... Bara för att visa sitt missnöje, sitt hat mot det som är annorlunda och sin självgoda brist på ödmjukhet... Jaha... Jaså... Men vad ska de göra sen då...?

Tämligen snart så kommer vi bli tvingade att ta bättre hand om vår miljö, bygga upp en tillväxt på annat än ekonomisaka faktorer, och börja se vad lite medmänsklighet och ödmjukhet kan utveckla, där hat, egoism och våld inte har en chans att lyckas... Men det börjar bli ont om tid nu...

Så rusa på, in i er återvändsgränd, med eller utan någon tro på era medmänniskor, med eller utan järnrör, med eller utan något som helst perspektiv... Men förvänta er inget stöd från mig!

Jag tänker gå ut i mörkret, känna den friska luften, ta in naturens läkande lugn och fortsätta tro på kraften som finns när människor möts och bestämmer sig för att samarbeta.