De står där tätt intill varann på scenen, ofta vända mot varandra och de sjunger så engagerat och varierat. De rör sig flitigt (ibland undrar jag om de inte ska kollidera) och de ser på varann med en sån uppenbar kärlek och värme att det är som om det fanns en osynlig ram av blommor omkring dem...
Denna känsla avspeglar sig även i deras musik. De skriver låtar med stor variation som känns äkta och ärliga. Pop-låtar med bra melodier och snygga arrrangemang, personliga texter och helgjutna harmonier. Deras två röster kompletterar varann otroligt bra och de fyller i, duellerar och smälter samman om vart annat, som om det vore en självklarhet. Jim ackompanjerar dem effektivt på sin akustiska gitarr, ibland sparsmakat och ibland så expressivt så man tror att alla strängar kan gå samtidigt...
Jim och Sam har känt en frustration över att de inte fått större uppmärksamhet och bestämde sig för fem år sedan att spela en show varje dag i ett år. De videofilmade en hel del under den turné som kom att täcka 14 länder och de har efteråt klippt ihop detta till en dokumenär om livet som ett turnerande band, om osäkerheten, om spänningarna som uppkom, men också om glädjen i att få samarbeta och försöka förverkliga sina drömmar tillsammans. Du kan läsa mer om deras projekt här: Jim och Sam klarade det...!!
I måndags var det Sverige-premiär för denna dokumentär som fått titlen "After So Many Days". Filmen har fått många priser och en fint mottagande hemma i staterna. Vi fick se hela filmen på Bar Brooklyn i måndags.
Filmen ger verkligen en bra bild om turné-livets upp- och ner-sidor. Ibland blir det även riktigt roligt, som här där de ger en konsert för kossorna i en hage:
Kvällen avslutas sedan med en konsert där Jim och Sam spelar sina sånger med imponerande känsla och närvaro. Det är omväxlande finstämt och sedan plötsligt fullt med energi. De är helt fenomenala på att behålla, ja nästan öka, intensiteten när de lugnar ner tempot i en låt.
De berättar spontant om bakgrunden till låtarna och en massa annat, ibland skämtsamt och avslappnat, och ibland allvarligt om det som inspirerade dem.
De spelar flera av sina nyare sånger: "Space for the Stranger" handlar om hur de rensade ett rum för att ge plats för sin dottter Hazel, som föddes för 19 månader sen och är kvar hemma i Los Angeles. "Bloodstream" var den första låt de skrev efter de kommit hem från den årslånga turnén och är en oerhört fin skildring av att stötta varandra. "Saturday Night" kan framstå som en partylåt, men är en hyllning till en vän som gick bort under deras frånvaro. De avslutade med "Holy Water", som handlar om hur deras kärlek vann över kulturkrockarna.
De har nu så många starka låtar som borde kunnat bli åtminstone mindre hits och gett dom ett större genombrott. De förtjänar verkligen det...! Och då har jag inte alls nämnt låtar som t.ex. "Doctor Please", som kunde blivit den definitiva låten om pandemin, "Where Are You Now" om före detta kärlekar och "Witch In A Window", en av de vackraste sångerna de senaste åren...
Efter konserten så minglar Jim och Sam med besökarna, signerar sina skivor och vi fick ta en ny bild på mig tillsammans med dem:
På deras hemsida finns det mycket intressant att läsa, se och lyssna på: https://www.wearejimandsam.com/
PLEASE NOTE: Translated to English in the comment section!
In English:
SvaraRaderaJim and Sam visit Sweden again
Jim and Sam - Bar Brooklyn, Debaser Strand, Stockholm 2022-09-26
They are standing very close together on stage, often facing each other and they’re singing so fine and committed, moving around a lot (sometimes I wonder if they're going to collide…) and looking at each other with such obvious love and warmth, that it is just like an invisible frame of flowers around them...
This feeling is also reflected in their music. They write songs with great variety that are both genuine and honest. Pop songs with good melodies and fine arrangements, personal lyrics and awesome harmonies.
Their two voices complement each other so incredibly nice and they fill in, duels or merge alternately, so it all seems so natural. Jim plays effectively on his acoustic guitar, sometimes sparse, sometimes so expressive all strings could break...
Jim and Sam have been frustrated at not getting more attention and five years ago they decided to play a show every day for a whole year. They videotaped a lot during the tour that made them visit 14 countries. They have afterwards mixed this together into a documentary about life as a touring band, about the uncertainty, about the tensions that arose, but also about the joy of being able to collaborate and trying to realize their dreams together. You can read more about their project here:
https://thirsty-boots.blogspot.com/2017/11/jim-och-sam-klarade-det.html
This Monday saw the Sweden premiere of this documentary, titled "After So Many Days". The film has received many awards and fine receptions at home in the States. We watched the whole movie at Bar Brooklyn two days ago.
The film gives a good picture of the ups and downs of tour life. Sometimes it's also really funny, like in the scene where they give a concert for the cows in an open field.
The evening ended with a live-show where Jim and Sam played their songs with impressive feeling and presence. It was alternately low key and gentle and then suddenly full of energy. They are absolutely phenomenal at maintaining, almost increasing, the intensity when they slow down the tempo of a song.
They spontaneously talked about the background to the songs and a lot of other things, sometimes joking and sometimes seriously about what inspired them.
They played several of their newer songs: "Space for the Stranger" is about how they emptied a room to make place for their daughter Hazel, who was born 19 months ago and remains at home in Los Angeles. "Bloodstream" was the first song they wrote after returning home from the year-long tour and is an incredibly beautiful portrayal of supporting each other. "Saturday Night" may come across as a party song, but is a tribute to a friend who passed away during their absence. They closed with "Holy Water", which is about how their love won over culture clashes.
They now have so many strong songs that should have been able to become at least minor hits and give them a bigger breakthrough. They really deserve that...! And then I haven't mentioned songs like e.g. "Doctor Please", which could have become the definitive song about the pandemic, "Where Are You Now" about former lovers and "Witch In A Window", one of the most beautiful songs of recent years...
After the concert, Jim and Sam mingled with the visitors, signed their records and we got the chance to take a new picture of me with them.
On their website there are a lot of interesting stuff to read, watch and listen to:
https://www.wearejimandsam.com/