"Bravado Bravado" - Två av de bästa svenska skivorna

Anders F Rönnblom debuterade redan 1971 med "Din Barndom Skall Aldrig Dö". Mer än 50 år senare är han fortfarande lika produktiv. Jag vet inte exakt hur många skivor han har spelat in under dessa år, men det är nog fler än 30 album. Han har alltid haft en mycket hög lägstanivå och en imponerande kvalitet.



Två av hans allra bästa skivor är de han gjorde under gruppnamnet "Bravado Bravado". Den första, "Bravado Bravado" enligt konvolutet, men betitlad "Ömhetsdesperado" på skivetiketten, kom 1989 och den andra, "Boulevardminnen", gavs ut året efter.

Gruppen bestod förutom Anders F själv av Jesper Lindberg på alla möjliga stränginstrument och Håkan Ström på bas. Därtill så var Åke Sundqvist och Håkan Nyberg med på trummor. Viktiga gästspel gjordes dessutom av Magnus Lind på dragspel och Stefan Isaksson på saxofon, samt av sångerskorna Kajsa Grytt, Maria Blom och Marianne N'Lemvo.

Övervägande fanns en klar akustisk inriktning och låtarna var alla av mycket hög klass, en del snabbare och medryckande som t.ex. titellåten, "Jazz" och "Joker". Andra var mer långsamma alster som "Vårregn", "Kärlek" och "Ninas Ögon", allihop fantastiskt suggestiva och oerhört fascinerande. Som helhet 10 suveräna låtar, 11 om man räknar översättningen av Box Tops gamla hit "The Letter", som var extranummer på CD:n och även singelbaksida.

"Kärlek" är en av de allra finaste kärleksskildringarna alla kategorier med verkligt talande lyrik:
Innan solen hunnit sjunka ner i lyckans hav
Och innan skuggorna har sträckt på sig och sedan gått av
Då har jag givit bort allt jag har att ge, och mycket mycket mycket mer
Himlen svärtas ner med evighetens djupa ton
Och alla stjärnorna är stänk i en ny dimension
När rymden klyvs av ljus är vi där min vän, igen
- Anders F Rönnblom

Även "Norrländska Vatten" innehåller några helt suveräna rader:
Men ju mer jag tror att jag är fri ju mer slås jag i bojor
Och ju längre bort från stan jag flyr ju trängre känns skogens kojor
Vem har inte sina egna fängelser?
Hemliga platser där det ryms tunga ok och osynliga kedjor
Så mycket mera hindrande ju mindre dom syns
- Anders F Rönnblom

Helt enkelt en av de bästa svenska skivorna över huvud taget...!

Uppföljaren "Boulevardminnen" är också mycket tilltalande, men kanske inte riktigt på samma nivå... Nu hade gruppen utökats med Björn Rothstein på trummor och Fabian Månsson på olika gitarrer. Soundet blev därmed lite tuffare och mer elektriskt. Men det svänger ruskigt ibland...!

Inledande "Refräng" och "Annamaria" är båda utsökta lite rockigare låtar som jag återvänder till gång på gång. "Jag tänker på dig" är en läcker jazz-ballad som också sticker ut.



Nu, mer än 30 år senare, har "Bravado Bravado" överraskande återuppstått och i morgon spelar de i Eskilstuna. Förutom Anders F och Jesper Lindberg är Björn Rothstein och Fabian Månsson fortfarande kvar. Björn Aggemyr på bas, som spelat med Anders F i många år, har tillkommit. Det ska bli mycket spännande att få se hur de låter idag...