Årets album nr 3:
Jim and Sam – "After So Many Days"
Soundtrack från filmen om när Jim och Sam åkte runt i världen och gav en konsert varje dag under ett helt år. Några av låtarna har getts ut som singlar tidigare och när de är samlade så här lyser det igenom vilka starka sånger de skapat. Deras röster passar så otroligt bra ihop och de tar ut svängarna ordentligt ibland. Från den vackra "Witch In A Window", där Sam sjunger så jag skakar, via den eftertänksamma "Where Are You Now?" och den adrenalinstinna "Saturday Night", till den ödmjuka stöttningen i "Bloodstream", är detta en samling sånger som borde höras och älskas av många.
Årets album nr 4:
Eliza Gilkyson – "2020"
Eliza namngav sin skiva innan 2020 transformerades till ett väldigt udda år. Man kunde lätt tro motsatsen. Tala om att träffa rätt…! Eliza skriver som alltid starka låtar och hon sjunger med en röst som tränger sig på och berör på djupet. Här finns fina reflektioner om samtiden och trots allt mörker runt omkring så sprider hon positiva förhoppningar om bättre tider. Förutom sina egna sånger gör hon fina versioner av två klassiker, "A Hard Riain Is Gonna Fall" och "Where Have All The Flowers Gone". En positv skiva som visar på möjigheter, trots allt. Den avslutande
"We Are Not Alone" passar extra bra i rådande pandemi. Uppmuntran kan vi väl knappast få för mycket av...
Årets album nr 5:
Sarah Jarosz – "World on the Ground"
Nyskrivna sånger i traditionell anda, framförda med en lågmäld säkerhet och en sällsynt känsla. Sarah är ung, men hon närmar sig musiken med en mogen attityd och utstrålar musikalitet och närvaro. Jag får små vibbar av Gillian Welch och Scott Merritt. Det är ju inte illa...
Sarah har också gruppen "I'm With Her" tillsammans med Sara Watkins och Aiofe O'Donovan. Även om de inte släppte något nytt under förra året, så handlar det alltså om en produktiv och mångsidig ung tjej med ovanligt tydlig talang och riklig inspiration.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar