torsdag 25 juli 2019

Precis vad Eskilstuna behöver...

'Picnic i Parken', Stadsparken, Eskilstuna 2019-07-24



Mitt under den sista av sommarens fyra "Picnic i Parken", med strålande solsken och mängder av folk avslappnade på filtar och i solstolar, inser jag det: Det här är ju precis vad Eskilstuna behöver...!

Här samlas vi under lugna former och delar något trevligt tillsammans, något som visar att vi har så mycket gemensamt...!

Många gånger har jag på senare tid skämts över min egen hemkommun:
- Kommunen vill verka vara en framstående miljökommun, men när det gäller de stora frågorna gömmer man huvudet i sanden och all energi går till att förklara sig själva oförmögna att göra det man faktiskt har laglig möjlighet att utföra.
- Socialdemokrater regerar med moderater och snart kan ingen längre se någon skillnad på de olika lokala politiska alternativen.
- Man gör det olagligt att tigga för de stackare som inte längre klarar att ge sin familj mat...
- Man för en synnerligen destruktiv skolpolitik som segregerar barnen från varandra...
- Arrogans och spydigheter mot de som protesterar blir allt vanligare...

Alltför mycket i samhället leder till större klyftor och ytterligare segregation. "Vi och dom"... Just därför är det så viktigt att stadens invånare ses och gör något trevligt tillsammans och kanske upptäcker att alla andra inte är så farliga... Musik är ett formidabelt sätt att brygga broar och förståelse mellan människor...!


Den fjärde onsdagen i Stadsparken innehöll bland annat den 19-åriga Eskilstuna-tjejen Julia Antsvee-Lindhé, som sjöng och spelade egna låtar, som det verkade helt utan att vara nervös. Tveklöst en duktig tjej med ärliga och personliga sånger, men jag tror hon behöver få lite mer karaktär på slutet av sina sånger. Lite mer självförtroende och tydlighet där, så finns nog här möjlighet att nå långt...


Kvällen och hela festivalen avslutades med Mike Beat & the Hopeless Strummers, ett lokalt cover-band med 15 personer på scenen, ledda av Micke Byström. Man började lite a-cappella med Steve Youngs "Seven Bridges Road", som bland annat Eagles gjort känd. En fantastisk version! Minst lika bra var Dylans "Is Your Love In Vain". Följde gjorde även låtar av bland annat Neil Young, Gillian Welch och, till min förvåning, en härlig rockare av Frankie Miller.

Helt klart är att Micke har bra smak när det gäller låtar och artister även utanför de alldagliga vägarna. Ändå kunde jag inte låta bli att undra hur många av de kanske 3000 därute på gräs-mattan som ens hört talas om t.ex. Gillian Welch eller Frankie Miller. Troligen var jag ensam i publiken om att ha sett en konsert med denne Frankie Miller. Men det var ju mer än 40 år sen och många var ju inte ens födda då...

Hoppas verkligen att Peter Torsén och Micke Byström fortsätter med "Picnic i Parken" nästa år...! Eskilstuna behöver det...!!


3 kommentarer:

  1. Frankie Who? Frankie Fucking Miller That's Who! :D
    Häftigt att du har sett honom live.

    SvaraRadera
  2. Jodå, i London, 1976 tror jag. Med Stones pianist Ian Stewart.

    SvaraRadera