En skiva jag köpte mycket billigt på chans för länge sedan. Lyssnade utan att imponeras, men det blev några fler lyssningar ändå...
Någon gång på vägen förvandlades Greenwood's andra skiva till en pärla, en följeslagare genom livet...
Det finns något i Mick Greenwoods röst, hans låtar och hans väsen som gör detta så angeläget. Och så bra att det fortsätter att beröra mig längst in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar