När hon sedan frös så hon skakade frågade hon om jag kunde värma henne… Den natten var något alldeles speciell och senare försökte jag formulera ner det hela och för en gångs skull fick jag nog till det:
Kanske de allra finaste mötena är de som bara är, utan förväntningar, utan ha-begär, utan behov att erövra…?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar