Mitt i ett hav av gullvivor och förgätmigej står det gamla oranieträdet. Den stora starka grenen som en gång bar två gungor och båda barnen är sedan länge borta och hålet efter grenen går nästan halvvägs in i stammen... De stora saftiga äpplen trädet då bar har ersatts av mindre och färre äpplen av skiftande kvalitet... Trädet är gammalt och närmar sig sakta men säkert slutet, men det blommar...!! Rikligt, utan minsta tvekan...!!
Än finns det liv, nu är det ännu en vår och här ska blommas som bara den...!!
Så vad betyder ålder? Det handlar om attityd och om perspektiv...
För ett par år sen frågade grannens då fyraårige tjej hur gammal jag var. Jag svarade 58, som jag ju var då. Lilla Elsa satte fingret i munnen och grubblade innan hon frågade:
- Är man vuxen då...?
Jag svarade att jag nog var det, men att jag fortfarande tycker mycket om att leka ibland.
Vad skulle jag svarat idag...? Känner ju mig bara yngre och yngre..! Så jag skulle nog svara:
- Jag vet inte om jag nånsin blir riktigt vuxen, en liten bit av bus och lust att upptäcka mer finns ännu kvar...
Så än är det liv i både kropp och knopp...! Det går lite långsamt ibland, men so what...??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar