Julsånger av skiftande karaktär

Xmas - Spellista på Spotify

Alla är kanske egentligen inte jul-låtar, men de passar på något sätt in... Det finns ju många bra julsånger, trots allt, har jag upptäckt. Att det sen finns en uppsjö av smaklösa och urusla dito har det plötsligt blivit lättare att bortse från!

Ha en fridfull jul!

Tid för eftertanke

We count the days
We trace the steps
But still we race into tomorrow

Snart lite tid för ledighet, tid att ägna sig åt sig själv och de närmaste. Här blir det en extemt enkel jul, förstår inte tjusningen med att vräka sig i överdriven och onödig överflöd av klappar, mat och hysteri.
Om det nu fanns någon gud skulle han knappast ställa sig bakom detta uppblåsta spektakel...!



And who knows where the time goes
But we know how it flies
Pieces fit together
Just like hello and goodbye
All the things that mattered
That money just can't buy
Extraordinary moments in ordinary lives

Ta vara på er själv i julstressandet, eller välj att avstå stressen!

En liten enkel julgran

Ryggskott... Trötthet... Ännu mer trötthet... Smaklösa trädgårdstomtar... Ännu smaklösare jul-belysningar... Men grannen har en liten gran med vita ljus! Inget blinkande! Inget färgsprakande inferno!
Vem hade för 25 år sen trott att man skulle lägga märke till en enkel liten julgran med vanliga ljus och känna sig befriad?



Nu handlar det mest om att ta sig igenom december... och finns det något bättre än en stillsam betraktelse av och med Carla Torgerson och hennes varma röst?

30 år utan John

Det finns händelser som vi alla minns vad vi gjorde när vi fick reda på att det hänt.
Den 8 december 1980 var jag på hemväg i kylan och mörkret när jag fick se löpsedeln "John Lennon mördad". Jag vet att jag tänkte att världen blir bara mer och mer galen....

John Lennon var för mig den beatle som betydde mer än de andra tillsammans. Paul och Ringo har jag aldrig riktigt blivit berörd av, George hade sina magiska ögonblick och verkade vara en vettig människa, men det var John som stod för temperamentet, djupet och det som fick mig intresserad.

"Instant Karma" har alltid varit en favorit, Johns närvaro kan inte bli tydligare än så här:

En annan favorit är en av hans senare låtar, "Nobody Told Me", ännu en frustrerad betraktelse av den vardagliga tristessen. Men jag blir glad!

Det har skrivits många låtar om John, men jag tror Lennon själv hade uppskattat "Not John" med Loudon Wainwright:


30 år sen.... Det är inte klokt vad tiden går....!

Pappa och Son

Min yngsta son fyller 21 idag... Ett stort GRATTIS!!!

Här är en samling låtar om pappor och söner: Verkar som det är konflikt och krig som pågår i de flesta! Och DET har det inte varit för mig och mina söner. Hoppas (och tror) att de inte tycker annorlunda!

Hör vad Loudon Wainwright har att säga om Rufus... och om sig själv:

Boys grow up to be grown men
And then men change back into boys again.
You're starting up and I'm winding down;
Ain't it big enough for us both in this town?
- Loudon Wainwright III

Cat Stevens "Father and Son" är ju en klassiker:

From the moment I could talk
I was ordered to listen
Now there's a way, and I know
That I have to go away
I know I have to go
- Cat Stevens

Och så måste jag ju ta med Murray McLauchlans sång om att flytta hemifrån:

Mest känd i Tom Rush version:

I love you but that hasn't helped at all
Each of us must do the things that matter
All of us must see what we can see
- Murray McLauchlan

Men jag slutar med en som inte handlar om bråk:

Let the disappointments pass
Let the laughter fill your glass
Let your illusions last until they shatter
- Jackson Browne

Bättre ord på vägen vore svåra att hitta!

Bitter kärlekslyrik

Finns det något mer dramatiskt än den lyrik som skapas när kärleken gått åt fanders?
Mer desperat och frustrerat? Eller elakt och anklagande? Bitterhet och elände...
Har samlat på mig några kraftfulla rader som berör som taggtråd...

Looking hard into your eyes
There was nobody I'd ever known
- Jackson Browne

Your folks fell in love
Love's a very deep hole
- Loudon Wainwright III

The same thing that makes you live
can kill you in the end
- Neil Young

Is a dream a lie
that don’t come true?
Or is it something worse?
- Bruce Springsteen

What do we do now?
Shall we call the kids?
or shall we call the cops?
Can you hold me 'til this howling stops?
- John Hiatt

It's a wonder to me now
Why anybody even tries
- Eric Andersen

This sudden loneliness has made me dangerous
Please don't watch me while I fall apart
'Cause I'm sad and I'm angry
and armed with a broken heart
- John Gorka

I don’t know what love has got to do with happiness
- Jackson Browne

Them shadows close each and every breath
You are electric wire, sleepin' on my chest
- Chris Eckman

All your dreams and lovers won't protect you
they're only passing through you in the end
- Neil Young

Fascist architecture of my own design
Too long been keeping my love confined
You tore me out of myself alive
- Bruce Cockburn

We are idiots, babe
It's a wonder we can even feed ourselves
- Bob Dylan

Ain't it funny how an old broken bottle
Looks just like a diamond ring
- John Prine


... men någonstans finns ändå lite distans och närheten till skämtet:

Two miles down the road:
Henry Tompkins wife
Three miles down the road:
and he's running for his life...!
- Richard Thompson

Woody Allens mästerverk

Idag fyller Woody Allen 75 år. Ingen kan vara så rolig om eländiga känslor som han kan. Jag såg i kväll den intressanta intervjun av Skavlan på TV. Och så Woody Allens mästerverk om kärlekens omöjlighet: "Vicky, Cristina, Barcelona".

En riktigt, riktigt stark film om hur den tuffaste, mest välplanerade, ändå kan hamna i kärlekens klor.... och Rebecca Hall spelar sin roll så vansinnigt bra!



Vad sägs om följande uttalande om kärlek:
“To love is to suffer. To avoid suffering, one must not love. But then, one suffers from not loving. Therefore, to love is to suffer; not to love is to suffer; to suffer is to suffer. To be happy is to love. To be happy, then, is to suffer, but suffering makes one unhappy. Therefore, to be happy, one must love or love to suffer or suffer from too much happiness.“
- Woody Allen

Tänkte återkomma mer om bitter kärlekslyrik...

Årets roligaste ??

De flesta imitationer brukar falla pladask, men här fick jag mig ett innerligt skratt:

Jimmy Fallon spelar Neil Young med både likhet och humor, och Bruce Springsteen imiterar sig själv (!) på ett oförglömligt sätt. Vilken distans till sig själv! Så förbaskat roligt!



Och detts klipp efteråt visar hur roligt de hade!
Bruce & Jimmy After "Whip My Hair" - Behind the Scenes - Late Night with Jimmy Fallon

Ett gott skratt är en bra början på dagen!

Al Lewis video med sommarvibbar

Och hur gick det med den där killen Sarah Howells sjöng med? Al Lewis, alltså.

Jodå, han spelar en hel del, med eller utan Sarah. Efter det att hans skiva "In the Wake" släpptes i somras så har intresset ökat. Och här är hans video, en riktigt välgjord och sympatisk film, fräsch som en sommaräng. Starka vibbar av sommar och en riktig höjdarlåt!



Här kan du läsa mer:
Al Lewis skiva ute - blogginlägg från juli

Al Lewis hemsida - med biografi och mer musik

Al Lewis My Space-sida - med fler låtar från skivan

Al Lewis Facebook-sida - med senaste nytt

Wonderwall i ny kostym

Jag måste erkänna att jag aldrig riktigt förstått varken Oasis enorma storhet, eller vad som gör att "Wonderwall" får folk att skutta omkring besinningslöst av glädje. Men eftersom så många tycker tvärtemot är det väl något jag inte förstår eller ännu inte upptäckt... Eller något som tilltalar dem, som jag missar.

Men plötsligt kan jag ana något när jag hör Sarah Howells avskalade version av "Wonderwall":

Sarah's You Tube sajt - Här finns covers av Band of Horses, Ryan Adams, Cardigans m.m.
Plus vardagsrumsversioner av flera Paper Aeroplanes-låtar.

Plus Sarahs akustiska version av dans-låten "Out of the Sky":

Så vidrigt vackert och rörande att jag inte ens försöker beskriva det...

Sakta men säkert

Paper Aeroplanes har släppt sitt debutalbum "The Day We Ran Into The Sea" på riktigt, i en ny version med fyra nya låtar jämfört med förra årets egna pressning.

Förutom flitigt spelande i England och hemma i Wales så har också kortare turnéer i Tyskland och USA genomförts med en hel del uppmärksamhet och många nya musik-vänner. Sakta men säkert är de på väg mot den större uppmärksamhet de verkligen förtjänar!

Inför lanseringen utomlands spelades det in en ny introduktions-video:


Här är ännu en ny låt, "Safe Hands", från The Bedford i Balham utanför London 27 oktober:

Här är fler låtar från samma konsert:
Paper Aeroplanes – Lost
Paper Aeroplanes - Take It Easy
Paper Aeroplanes - Freewheel

Jag avsluar med att Sarah berättar om hur hon skriver dessa härliga låtar:

Här kan du lyssna på Spotify:
Paper Aeroplanes – The Day We Ran Into The Sea
Paper Aeroplanes – Lifelight - EP
Paper Aeroplanes – Not As Old - EP

Bok om Bruce Cockburns tidiga liv

Här kan du helt gratis läsa John A. McCurdys nya bok
Becoming Bruce: The Early Life & Work of Bruce Cockburn, 1945-1970.

Cockburn's tidiga skivor präglades av lågmäld gitarr-musik med religiöst färgad natur-lyrik.


Gitarr-spelandet har han sedan dess utvecklat till en helt otrolig nivå.
Hör hur Jackson Browne beskriver Cockburn's gitarr-teknik :


Jag avslutar med en länk till en av de vackraste instrumentala låtar jag vet:
Bruce Cockburn – When It's Gone, It's Gone
Så opolerat, lite ruffigt, men ändå suggestivt vackert!

Välförtjänt hyllning av den största

"She was head and shoulders above the rest. And she remains so."
- Ashley Hutchings

"You had to hold on to the furniture when Sandy sang"'
- Linda Thompson

"To me, she was simply the finest woman singer ever to have sung in Britain."
- Dave Cousins

"She was one of the most bighearted, talented, and all-round amazing persons that I ever met, and I dearly miss her."
- Richard Thompson

"I used to think when I was a lot younger that just a beautiful sounding voice was all you needed, but I realise now that isn't particularly where it's at. It's just the instrument - like you can have a beautiful sounding Martin guitar, but still not know how to play it - and that's what I mean about a voice. At one point I was so hung up on producing a beautiful sound that I forgot what singing was really all about. The whole point of singing is to tell the story of the song - what's the point of singing words if they don't mean anything?"
- Sandy Denny 1972

Att bryta mönstret

... och utmana inlärda konventioner. Att se möjligheter även om man måste lära sig att ge upp invanda beteenden och automatiserade reflexer. Det är vad denna bilist utanför Highbury, Arsenals legendariska arena som nu är ombyggd till lägenheter, gjorde och helt enkelt insåg att bilen visst fick plats i den lilla luckan, det var bara att parkera lite annorlunda...

Tänk vad det är givande och hur tyngdlös du känner dig när du utmanar dig själv och alla inlärda mönster och bryter ny mark, får nya ingivelser och spränger gränser. När du blir inspirerad av den gemenskap du delar med andra. När du vägrar säga "Det går inte..." utan möjligtvis tillåter "Det gick inte..." när du väl har försökt! Tänk hur mycket (eller snarare hur lite) som vore möjligt idag om ingen tidigare prövat "det omöjliga".

Let the bells ring out in the heartland

Let all the poets come to pen

May they write in praise of celebration

The salmon goes upstream once again

Close your eyes

Listen to the river

Open your heart now

Listen to the river
- Luka Bloom

Jayhawks - Så bra kan det bli!

Att Jayhawks återuppstår med både Gary Louris och Mark Olson är stort! Därtill med Karen Grotbergs smakfulla piano-spel och harmonier! Med Tim O'Regan på trummor och även han kan sjunga stämmor så man häpnar... Marc Perlman på bas kompletterar.

Här är några klipp från Tyskland 1995: Lägg märke till hur ung Mark Olson ser ut!



Och så ett smakprov från årets spelning i Minneapolis i juni:

Länkar:
Jayhawks Fan Page - fullproppat med information och med alla nyheter.
Jayhawks officiella sida - under konstruktion, men har bilder från återföreningskonserterna.
Jayhawks My Space sida - med fler videor från konserten i juni 2010!