Poco var gruppen som kanske var "mest" country-rock av alla grupper och deras sound blev en slags prototyp för genren. "Grand Junction" från debutskivan fär vara ett typexempel:
Gruppen innehöll, förutom Rusty Young, under längre eller kortare tid Richie Furay (f.d. Buffalo Springfield), Jim Messina (f.d. Buffalo Springfield och senare Loggins & Messina), Randy Meisner (senare Eagles), Timothy B. Schmit (också senare bassist i Eagles) och gitarristen Paul Cotton, som länge utgjorde stommen i Poco tillsammans med Rusty Young, Schmit och trummisen George Grantham.
Rusty Youngs mest kända låt måste väl vara "Rose of Cimarron", en pärla av stämsång och ett slags vackert flyt som bara "rullar på":
En annan låt med fantastisk stämsäng är Timothy B. Schmits "Keep on Trying", som måste vara en av tidernas finaste stämsångslåtar:
Ändå är det Paul Cotton som imponerade mest på mig. Hans "Heart of the Night" var något helt annat, en suggestiv nattklubbslåt med ett härligt saxofonsolo. Cotton gjorde gruppen mer rock-orienterad med sina suggestiva låtar och sitt gitarr-sound.
Men till slut var det Rusty Young som drev gruppen vidare med hjälp av många olika musiker.
Igår avled Rusty Young av en hjärtattack, 76 år gammal. En ödmjuk och duktig musiker som spelade på nästan allt med strängar. En hängiven bandledare som visste vad han ville. Ändå förblev han lite anonym och trivdes nog med det. Vila i frid, Rusty!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar