Att lyssna på Doug Schmude's nya EP är som att oplanerat slinka in på ett party utmed vägen. Plötsligt svänger det, spelglädjen är uppenbar och det händer lite både här och där. Schmude's egen röst fungerar riktigt bra i sammanhanget. Han sjunger inte vackert, men väl effektivt... Utan någon speciell anledning får han mig på bra humör och det är ju inte att förakta...
Han lirar det mesta själv: Gitarr, mandolin, dobro, bas och olika klaviaturer. All musik behöver ju inte vara omstörtande, djup eller
ens märkvärdig. Det räcker ibland gott med
lite spelglädje och en portion känsla. Här har
vi 7 låtar, det är trevligt och medryckande...
Det räcker gott så...
Avslutande ”Maybe I Just Won´t Go Home Tonight” visar att Schmude också kan skriva
lite djupare alster.
Det är mot slutet det verkligen händer något när han hedrar John Prine med ”A World Without John Prine”. Jag tror det är många låtskrivare som önskar att det var just de som hade skrivit den här låten:
I suppose that the wind will still blow
And I suppose the picture shows will still show
Who's going to warn us about the pride before the fall
Amnd who's gonna make us laugh about it all?
I don't want to live in a world without John Prine
How am I gonna tell the truth amongst all the lies?
I don't wanna live in a world without John Prine
- Doug Schmude
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar