Vi är bara i mitten av juli och det börjar se ut som höst...! Det är alldeles fullt med gula björklöv på min uppfart och oxeln har flera gula löv både här och där.
Detta ger mig en rekordtidig första stöt av höst...!
Allt beror förstås på den extrema torkan och den totala bristen på regn... Naturen skyddar sig själv när den inte kan suga upp vatten och fäller löven för att inte torka ut.
Det är inte utan att man längtar efter ett fint strilande regn och att gå ut i den härligt friska luften därefter... Dar Williams beskriver den känslan så att det känns under huden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar