Ska man verkligen recensera sina bästa vänners musikskapande...? Varför inte? Det är svårt att låta bli... Bosse har varit en vän större delen av livet, alltid med en positiv infallsvinkel, alltid med ett reflekterande djup. Hans musik har samma egenskaper, men numera med fler frågetecken... Kanske är det så han får utlopp för och hanterar sina rädslor, besvikelser och uteblivna svar? Hans musik och texter har mer och mer blivit som en officiell dagbok, mer tvekande tankegångar har fått allt större plats. Musiken har blivit lugnare och jazzen har bidragit med fler influenser med åren.
Han har nu petat liv i sin 'Ensemble' med den utsökta Janne Elvi på akustisk gitarr och utökat den med Adam Nätt på kontrabas och Leif Linnskog på blås. Den sistnämnde förstärker alla melodislingor ytterst delikat och lyfter Bosses låtar till nya nivåer.
Bosse har tidigare gett ut en LP ("Än Är Inte Drömmen Sann" 1981, tillsammans med Katarina Segelstad och Hugo Nömm) och en CD ("Mitt Alter Ego" 1996). Några av hans låtar har alltid tillhört de jag ständigt återvänder till och hade bara någon halvkänd hittat dem och gjort en cover kanske han fått mer uppmärksamhet... Men, egentligen spelar det ingen roll, han har alltid gjort musik för att stilla sitt eget behov att uttrycka sig och det räcker ju långt det med...
Här kan du lyssna på några låtar: Bosse Lundkvist på Reverb-Nation.
Missa inte den suveräna "Än är inte natten dag"...!
Uppskattas,från ovan nämnde att bli skärskådad av dig Tom, du är en god lyssnare och iakta
SvaraRaderagare