Kulturell baksmälla

Idag har jag vaknat med "kulturell baksmälla"... En slags tomhet efter att ha fått ta del av något alldeles speciellt. Det händer ibland när man upplevt något härligt och allt ändå är som vanligt morgonen efter...

Har haft två otroligt innehållsrika dagar i Stockholm i bästa sommarskrud:
- Bonnie Raitt sjöng på Cirkus så att tiden stannade och höll andan...
- Elliott Murphy spelade på Blidösund så att vi alla blev som en enda stor familj...
- Träffade en gammal vän jag inte sett på 25 år sedan vi studerade i Linköping...
- Käkade och pratade med min kompis som hastigt ville ha med mig på Bonnie-konserten...
- Gick runt i skivbörser med äldsta sonen och en annan kompis...
- Gjorde ett litet fynd på Sveriges bästa högtalarbutik HiFi Kit...
- Träffade både gamla och nya vänner och snackade musik och annat på Blidösund...
- och så resan hem...

- och så mättnaden och saknaden och tomheten morgonen efter... Kulturell baksmälla...!!

En av höjdpunkterna från Cirkus var "You Can't Fail Me Now", skriven av den udda konstellationen Joe Henry och Loudon Wainwright:


Men, ha lite tålamod så kommer lite mer om både Bonnie och Elliott...