När videon kom

Året var 1968. Jag gick i 6:an. Som stereo-fantast samlade jag på HiFi Stereo-broschyrer. Turligt nog hade jag en klassföreståndare som på halvtid var chef för AV-Centralen och försåg mig med lite broschyrer då och då.

När jag en dag skulle gå ut på rast stoppade han mig och sa:
- Här ska du få se något... Det här är en videobandspelare! Den kan spela in TV-program!
Han visade en broschyr med en stor Philips-maskin med stora rullspolar. Den var stor som en byrå, vägde 16 kg och kostade 12000:- om jag minns rätt.
- Blir det sådana där rutor som på film då?
- Nej, det är det det inte blir, sa min magister stolt.
- Men då går det väl inte...?
- Jo, det är helt otroligt!

Att videobandspelaren skulle utvecklas och bli var mans egendom fanns inte på kartan. Men 10 år senare var det invasion i våra hem av den nya apparaten, nu mindre och billigare. Att det många år senare skulle gå att spela in med en mobil telefon var minst lika otänkbart.

Den tekniska utvecklingen har över all förväntan nått oanade nivåer och det är häftigt att ha fått uppleva det omöjliga bli vardagligt självklart.

Frågan är inte om utan vad vi tappat på vägen... Kanske vi blivit avtrubbade och inte ser och tar in intryck längre...?


Decameron's "Postcards from Cornwall" visar vad du kan missa och inte kan skriva hem om....

Öppna ditt sinne, vägra att gå och läsa på mobilen eller paddan, låt intrycken smälta in...!