När tekniken når drömmen

När jag var 8 år önskade jag en kopieringsmaskin i julklapp. Tänk, jag skulle ju kunna få fler bilder av mina idoler och man skulle kunna göra egna tidningar utan sax och tejp!! I hemlighet drömde jag att den också kunde kopiera skivor... och att man även kunde välja vilka låtar som skulle vara med! Givetvis medveten om att min dröm var en dröm jag aldrig kunde nå vad som än hände...

Nu 50 år senare senare har jag sedan länge blivit bönhörd, tack vare teknikens utveckling och datorer med CD-brännare.

Så nu kliver jag ibland in i rollen som skivproducent, väljer låtar och testar låtordningen, det sista väldigt viktigt för att få flyt i skivan. Ibland lyfter jag diskanten lite grand, ibland höjer jag volymen eller sänker mellanregistret för att mjuka upp ljudbilden. Som ett litet barn på julafton testar jag sedan i spänd förväntan min skapelse.

Ibland får jag korrigera eller ändra om. Sen gör jag ett snyggt fodral till det nya "albumet", skriver ut, klipper och viker och stoppar i en tom CD-ask. Det är så himla kul att tiden bara går, jag glömmer äta, ta medicinen och vill knappt svara i telefonen om den ringer...

Då är jag där i musikvärldens utkanter där drömmar fortfarande lever. Idag blev det ännu en ny Jackson Browne-samling. De flesta av hans låtar är användbara, men jag undviker som vanligt den bittra "Miles Away" och den töntiga "For A Rocker", annars är alla tänkbara, så det gäller att ha en tydlig idé. Dagens tanke var att göra en JB-skiva att ge bort till oinvigda, så det blev lite fler melodiösa up-tempo-låtar, men jag tog också med några exempel från hans tidiga produktion, för att ge lust att utforska den guldgruvan lite närmare. Sen kom några obskyra favoriter med, som den här från stödskivan för Lowen & Navarro (fantastisk duo det snart kommer mer om...):


Så när världen kryper för nära inpå och lägger bördor på axlarna och oro i sinnet, då händer det att jag smiter undan och smyger in i min drömvärld, in i min "studio", långt bort från stress och krav, där musiken lyfter och där det är jag som rattar... Nästan som när jag som femåring cyklade runt huset där vi bodde och låtsade att jag körde min framtida familj på semester. Eller som när jag komponerade ihop låtsas-skivor med Rolling Stones och klippte ihop låtsas-fodral med vackra naturbilder, vilket ju knappast Stones skulle ha...

Även omöjliga drömmar kan bli verklighet...!