lördag 19 september 2009

Stämsångens karismatiska doldisar

Guster @ Prospect Park

Guster! Inte många här i Sverige har hört talas om dem. Ännu färre har hört dem. Dags att ändra på det! Deras stämsång skulle få vem som helst att blekna av avund. CSN, Venice... jodå, men Guster är minst lika bra och känns lite mer direkta, och de blir aldrig tråkiga. Lyssna på "Careful", en alldeles förträfflig pop-låt med en envis melodi. Mycket fascinerande!

Här finns den officiella videon !

Fler länkar:
Gusters hemsida Inte så snygg, men ändå

En hel konsert med Guster att ladda hem helt gratis! Helt lagligt!

söndag 13 september 2009

A Yorkshire Lassie

Kate Rusby fick i mitt förra inlägg visa vilken otroligt unik röst hon har.
Se och hör hur hon gör en traditionell låt, "The Wild Goose", till sin egen:




Men vem är hon då? En "lassie" från Yorkshire som stolt sjunger på sin dialekt.
Hittade en hel serie från BBC, "My Music", som talar för sig själv:

Part 1:

Här finns fortsättningen: Part 2, Part 3, Part 4, Part 5

Ännu ett par låtar jag inte kan undvika att plocka med:
Old Man Time - Kate Rusby
Planets - Kate Rusby

söndag 6 september 2009

No Going Home

Jag har en alldeles speciell vän. En själsfrände jag känt i 31 år. En vän som egentligen vet alldeles för mycket om mig. En vän som aldrig skulle ställa mig till svars, vad än jag gjorde eller sa.

De senaste 18 månaderna har jag haft förmånen att ha henne närmare än jag någonsin vågat hoppas på, bara 150 meter bort. En vardaglig lyx. Promenader både heta sommardagar och i kyligt höstmörker. Till varma mackor med tonfisk och purjo har vi irrat omkring i timslånga samtal som aldrig blir avslutade utan tar sidospår efter sidospår och leder in i nya oväntade trakter av iakttagelser, förundran och insikter och till slut får vi bryta, vi blir aldrig klara, det finns alltid mer att säga...


Idag fick jag höra att hon antagligen tvingas sälja huset och flyttar tillbaks till Spanien. Helst vill jag gömma mig i garderoben och kräla runt i dammet till jag inget vet eller minns. Jag förbannar den ekonomiska krisen, arbetslösheten och det faktum att alla individer inte känner sig behövda i dagens samhälle.

Först tänkte jag illustrera med Kate Rusbys version av Steve Knightleys fantastiska "No Going Home" men tvekade på grund av bilderna från någon "Big Boss". Så det fick bli den här istället:



Mer sorgligt med underbara Kate Rusby:
Kate Rusby - Who Will Sing Me Lullabies
Kate Rusby - No Names
Kate Rusby & Kathryn Roberts - No Going Home

Kate Rusby - Fare Thee Well

En röst utöver det mesta. Ett tröstande hjärta.


Kate Rusbys hemsida

fredag 4 september 2009

Amelia - It was Just A False Alarm

De stora sångerna - del 6: Joni Mitchell - Amelia

Jazz är väl inte riktigt "my piece of cake". Visst uppskattar jag när Bruce Cockburn svävar ut i långa instrumentala vandringar, men det är hans melodiska och berättande sida som träffar djupast. Visst tycker jag att Iain Matthews senaste skiva är riktigt bra. Visst älskar jag filmmusiken till Woody Allens filmer. Men ofta saknar jag melodier. Alltför ofta är texterna oväsentliga och sången mer som ett instrument. Det är helt enkelt så att jazzen sällan tränger in under huden. För mig.

Givetvis finns det några lysande undantag. När Jerry Garcia och Grateful Dead gav sig ut på långa upptäcksresor då vad som helst kunde hända. Enastående när mystiken ibland infann sig.


Annars är det nog Joni Mitchell som lyckats träffa mina jazziga känselspröt. När Jaco Pastorius basgångar virvlar iväg och Pat Metheny väver in känsliga slingor på elgitarr är det omöjligt att vara oberörd. På live-skivan "Shadows and Light" finns en svit av "Amelia", "Pat's Solo" och "Hejira". Mäktigt och troligen Jonis finaste ögonblick.



The sound of flying engines
Is a sound so wild and blue
It scrambles time and seasons
If it gets through to you
Tyvärr avbryts klippet just när Pat Metheny börjat sitt solo.
Här kan du se och höra "Pat's Solo"
Här finns ett annat framträdande av "Hejira"

You know it never has been easy
Whether you do or you do not resign
Whether you travel the breadth of extremities
Or stick to some straighter line

Länkar:
Joni Mitchells hemsida - Mycket innehållsrik, bl.a. med alla sångtexter! Tavlor! Artiklar!
Jackson Browne - Fountain of Sorrow - En av många låtar som skrivits om Joni.
Where some have found their paradise
Other's just come to harm
Oh Amelia, it was just a false alarm.

söndag 30 augusti 2009

Vi är här bara en gång

Det kom ett litet meddelande om att Christer Jonasson gjort en ny singel....


Christer på Contrast i Eskilstuna 2005

Öppnade hans hemsida och ut strömmade "Hagsätramånen". Jag blev riktigt glad och varm om hjärtat. Hoppas nu verkligen att den får lite uppmärksamhet, det förtjänar han verkligen!

Lyssna på den direkt på hans hemsida:
Christer Jonassons hemsida

När du ändå är där, lyssna på några låtar från hans solodebut 2007. Det årets bästa svenska skiva, utan tvekan. En skiva jag lyssnat mycket på. Mestadels akustisk och lägmäld, men den berör desto mer. Varje gång hittar jag något nytt och det finns textrader som ruskar om:
Är det tid jag jagar i mitt liv?
Kan jag nånsin få känna mig fri?

Som ett löv som sakta faller
Blir det aldrig nånsin vår?
Som en månad bakom galler
Var det hit jag kom igår?
Som ett jobb dom aldrig gav mig
Fast jag prövat alla trick
Men ändå alla dagar som gick

Det ÄR tid jag jagar i mitt liv! Men få sätt att spendera den tiden bättre än att lyssna på Christers skiva. Och hans nya singel.

onsdag 26 augusti 2009

En holländare besatt av Neil Young

Neil Young är givetvis en av de största, bortom all diskussion. En härdsmälta av ärlig uppriktighet och intensiv känsla. Som alltid gått sin egen väg. I ärlighetens namn har inte alla utgåvor de senaste 15 åren varit helgjutna, och inget fel i det egentligen, de har varit reseskildringar av en man som alltid söker vidare. På sina villkor. Helt oberoende av vad andra anser att hans ska välja för väg.

Ad Vanderveen har alltid varit en stor beundrare av Neil Young. Och han lirar och skriver i Neils anda musik med ruffiga kanter och innerlig känsla. Hans band heter The O'Neils. De spelar ibland Neil Young-låtar i 6-7 timmar i rep-lokalen. Ad är holländare. Och halv-kanadensare. Han lirar elgitarr med taggtrådskänsla. Och akustiskt halvruffigt precis som Neil själv. Neils syster har varit med i hans band. Och han har gjort "Neil Young-skivor" som varit bättre än en del av Neils egna. "The Moment That Matters" hade varit en av Neils bästa om Neil själv hade gjort den. Ändå är inte Ad Vanderveens musik ett plagiat, utan en levande symbios av sina egna och Neils influenser.

Ad Vanderveen var 1990 med i Personnel och på skivan "Personnel Only" finns denna Neil Young hyllning:


 Här är en akustisk variant, en tänkvärd betraktelse av att bli äldre:


Förra årets "Still Now", en dubbel - med en akustisk lågmäld skiva och en med elektrisk garage-rock - var årets bästa album. De flesta låtar finns med på båda i helt olika tappningar, och de är lysande vilken version man än väljer.

 Länkar:

Ad Vanderveen hemsida:
Ad Vanderveen My Space-sida


tisdag 25 augusti 2009

Dancing with Emmy Lou

De stora sångerna - del 5: Ad Vanderveen - Dancing with Emmy Lou


Well I ain't no dancer
That' s one thing I know
But I'll try if it's special
And I'll try if it's slow
Men visst drömmer jag om att dansa fram bland hänförda beundrare.... Nja... kanske inte, men som gammal trummis rör jag mig gärna till musik och slår vilt på allt som finns i närheten. Stolar, bord, knän, ratten i bilen, listan kan göras lång...

"Dancing with Emmy Lou" är med på en CD med Ad Vanderveen som jag har i bilen och det är en sån där innerlig låt som jag kan trycka tillbaka för att spela gång på gång. En sån där envis sak som växer och växer. Körde en gång fram och tillbaka till stan, drygt 3 mil totalt, och på den halvtimmen tror inte att jag hann med nån annan låt! Och, jo visst är det Kersten de Ligny i bakgrunden. Åter igen: Enkelhet kan vara så genialt, så definitivt. Ett av många mästerverk av Ad Vanderveen. Mer kommer i nästa inlägg...

Länkar:
Ad Vanderveen hemsida:
Ad Vanderveen My Space-sida


söndag 23 augusti 2009

Keep Your Distance

Ännu lite mer Richard Thompson:

Richard Thompson @ Club Passim - 19 Oct '08

Egentlig
en hade jag tänkt att inte lyfta fram mer än en låt av varje artist... Åtminstone till att börja med. Men det var svårt att låta bli när man ser hur mycket fantastiskt gratismaterial det finns att lyssna på eller ladda ner på Thompsons hemsida.

Så här kan du lyssna på:

Keep your distance

Melodi som fastnar, det svänger rejält, riktigt bra text, bra gitarrslinga, och en fantastisk körstämma av Christine Collister. Att inte den blev en jättehit är egentligen omöjligt att begripa. Eller just därför. Ingeting bra bl
ir ju automatiskt en framgång. Snarare motsatsen. Men vad bryr jag mig om listor och kommersiella värderingar? Noll!
Vet att Thompson inte heller bryr sig, han har till och med sagt att han vill undvika det...


Länkar:
Richard Thompsons Audio Downloads
Christine Collisters hemsida

lördag 22 augusti 2009

A Heart Needs A Home

De stora sångerna - del 4:
Richard & Linda Thompson - A Heart Needs A Home


Richard Thompson var under många år en husprofet som spelades i stort sett varje dag. Hans insatser i tidiga Fairport Covention och skivorna med dåvarande hustrun Linda är lysande mästerverk än i dag.

På 80-talet hade han svårt att få skivkontrakt och jag såg honom första gången på ett litet studentställe i Linköping 1982. Richard spelade för 99 personer och vi betalade 30 kr var.... Han fick alltså knappt 3000:- att dela med sin promotor. Han gav oss dock en oförglömlig kväll. Karln har ju skrivit så många otroliga låtar och lägg därtill hans extraordinära gitarrspel och sanslösa humor. Hans då nya låt "How I Wanted To" fick mig inse att det var dags att förklara min kärlek för den tjej jag då umgicks med...


Ovanstående klipp från 1975 är ett riktigt fynd. Vilken låt! Vilken kärleksförklaring! Vilket framförande!
Titta också på kläderna....


Långt senare har Richard Thompson fått sitt erkännande och rankas högt av både kritiker, musiker och vanliga lyssnare. Rolling Stone utsåg honom till den 19:e bästa gitarristen och skrev: "His records with his former wife Linda, made between 1974 and 1982, are marvels of hair-raising musicianship and emotional candor". Linda Thompson gjorde comeback 2002 med "Fashionably Late" efter lång frånvaro. Deras son Teddy Thompson har också haft en del framgångar.

Länkar:
Richard Thompsons hemsida
Linda Thompsons My Space-sida

söndag 16 augusti 2009

Inte dyrast - men vackrast !

Jag läste någonstans att Michael och Janet Jacksons video till "Scream" kostade $7.000.000 att spela in. Madonna har också kostat på flera videos nästan lika mycket. Jag undrar om det verkligen är nödvändigt?
Den här kostade nog inte många euros:



Men oj vad den är vacker! Holländska Kersten de Ligny sjunger med en röst som en ängel och ser dessutom ut som en! En kamera, en vacker kvinna och en sång som berör. Mer behövs inte!
Enkelhet är ofta det geniala!

Låten kommer från senaste skivan med hennes partner Ad Vanderveen, holländsk gitarrist, låtskrivare och sångare med Neil Young som största inspiratör. Men det återkommer vi till en annan gång.

Hör också henne tolka John Gorkas "Houses in the Fiels"

lördag 15 augusti 2009

The Light Will Stay On

De stora sångerna - del 3: Walkabouts - The Light Will Stay On



För elva år sen kom jag hem en söndagskväll till ett tomt hus. Hade just lämnat bort mina barn för första gången efter separationen. Tystnaden ekade. Stod inte ut. Var tvungen att sätta på musik. Av någon anledning blev det Walkabouts, troligen för att den lånade skivan låg på bordet framför mig. Trodde inte det skulle hjälpa, inget kunde nå mig. En basslinga pulserade ihärdigt och dessa vidunderliga ord kom från Carla Torgersons stämma:

I go to sleep
before the devil wakes
and I wake up
before the angels take
all my worldly desires
all my yardsticks of fear
all my secrets untold
all my motives unclear
hangin' down in the fire
burnin' them higher
won't take them away from here
and long after we're gone
the light will stay on
Sedan dess betyder denna låt mycket för mig. Ljuset och hoppet kan nås även när det verkar omöjligt! Mot förmodan, Trots uppgivenhet. Trots världsliga begär. Trots rädsla. Trots outtalade hemligheter. Trots tveksamma motiv. Ljuset kommer alltid att finnas kvar.

Här finns en live-version med Chris & Carla från 2008:
MP3 The Light Will Stay On - Live med Chris & Carla i Heidelberg 2008

onsdag 12 augusti 2009

Chris & Carla: Det bästa är gratis!

Mina mest spelade skivor - del 1: Chris & Carla - Amsterdam 2007

Du vet, det finns de där skivorna som hittar tillbaks in i CD-spelaren så ofta att de nästan är där som ett slags ständig hedersgäst. Det här är en sån. Chris & Carla, dvs Chris Eckman och Carla Torgerson, frontfigurer i Walkabouts, har också ett sido-projekt i duon Chris & Carla. Ända sen jag fick den för ett par år sen har jag lyssnat på den otaliga gånger, ändå är den fortfarande så spännande att det blir fler lyssningar, och ännu fler.


Chris och Carla har röster som kompletterar varandra perfekt. De sjunger med en inlevelse som griper tag i en obönhörligt. Musiken är väldigt lågmäld, ofta ganska enkel, men ack så effektiv. Att två akustiska gitarrer, ibland en elgitarr, ibland en keyboard, kan skapa en sån intensiv stämning att varenda ton känns självklar, som om det var deras livs chans att framföra just detta.

Och så har vi sångerna och texterna: Det finns en mystik som griper tag i lyssnaren och man får diffusa associationer till just sitt eget liv, sina egna upplevelser. Riktigt bra låtar, avskalade in på bara skinnet, behöver ingen uppblåst dräkt, de lever sitt eget liv...


Lyssna på den långa "Fly High Brave Dreamers" som plötsligt övergår i Bowies "Heroes" så som du aldrig hört den förrr. Eller på "The Light Will Stay On", en av de bästa låtar som gjorts. Hör samspelet mellan gitarrerna i den gripande "Black Rope Tied". De kloka reflektionerna i "Things We Should Have Known". Uppgörelsen med religionen och det explosiva gitarrsolot i "Whatever It Takes". Lyssna på dramatiken i "Jack Candy". Eller på den insiktsfulla "At the Twilight's Last Gleaming". Jag skulle kunna fortsätta...

Nu till det otroliga. Denna skiva finns att ladda ner gratis på nätet. Lagligt. Subventionerat av artisterna själva. De inser väl helt enkelt att detta är ett bra sätt att skapa intresse för sin musik, ett sätt att nå ut med kvalitet i ett hav av dynga. Så, ladda ner (i kvalitativa flac-filer eller som MP3), lyssna, bli passionerad, och köp nån av deras riktiga skivor!

Länkar:
Här finns filerna att ladda ner !
Här finns fler live-skivor med Chris & Carla, Dirtmusic och Walkabouts att hämta gratis
Walkabouts hemsida "The Stopping-Off Place" (med bl a diskografi och låttexter)

PS: Det finns fler artister som tillåter live-inspelningar och att dessa sprids fritt på nätet:
Jayhawks, Counting Crows, Elliott Murphy, Wilco, Drive-By Truckers och Grateful Deads avkommor.
Samt fler som är positiva: Mark Knopfler, Ron Sexsmith, Guster, Indigo Girls, Little Feat...
Artister som leder utvecklingen istället för att känna sig förföljda av den. Av med hatten!

måndag 10 augusti 2009

Don't despise the deserter

Ännu en tanke som dök upp: Om alla deserterade, då blev det inte mycket till krig.
Fairport Convention gjorde på klassiska "Liege & Lief" en underbar "The Deserter", många år senare gjorde gruppen en ny "The Deserter", fast nu en helt annan låt:


And I can't see how murdering somebody
could bring peace to a foreign land
Don't despise the deserter
who ran from the war

Om Fairport skulle jag kunna skriva hur mycket som helst... Men det får bli nån annan gång.
Brittisk folk-rocks grundare. Cropredy-festivalen varje augusti.
Sandy Denny, Richard Thompson, Iain Matthews, Dave Swarbrick, Ashley Hutchings, Simon Nicol,
Dave Mattacks, Dave Pegg, Trevor Lucas, Jerry Donahue, Ric Sanders, Chris Leslie...

Vilka medlemmar denna grupp haft!

Länkar:
Fairport Conventions hemsida
Fairports diskografi
Fairports historia på Wikipedia

söndag 9 augusti 2009

There Were Roses

De stora sångerna - del 2: Tommy Sands - There were Roses

Vedergällning. Hämnd. Vidriga begrepp som hindrar all form av personlig utveckling både hos offer och förövare. Och som har skapat lidande hos så många i generationer efter varandra.

Tommy Sands skrev denna låt efter en verklig händelse i Nordirland 1974, då två vänner båda blev mördade, den andra som hämnd för det första mordet. En tragisk händelse som födde denna gripande låt:
Allan was my friend, he cried. He begged them with his fear,
But centuries of hatred have ears that cannot hear.
An eye for an eye was all that filled their minds
And another eye for another eye, till everyone is blind.
Först Tommy Sands egen version i folklig stil, och sen vackra Cara Dillons tolkning 2003:



Kommer osökt att tänka på Nelson Mandela, som när han kom till makten 1994 efter 27 år i fängelse (varav 18 år i en cell på ett par kvadratmeter) så deklarerade han "Aldrig mer apartheid! Aldrig hämnd! Stora ord av en stor man! Att inte låta egen bitterhet ta fart, att inte hämnas sina oförrätter, utan att obevekligen se framåt för allas bästa. Det är sånt vi måste lyfta fram om mänskligheten ska gå framåt!

Länkar:
Tommy Sands hemsida
Cara Dillons hemsida
Nelson Mandela: Några kloka citat

lördag 8 augusti 2009

Insiktsfulla fredslåtar av en mästare

Jag minns att jag i tonåren hade en affisch på mitt rum med texten:
"Suppose they gave a war... and nobody came"
Kan tyckas naivt, men tusan vad mycket sanning det ligger där!

Jag är övertygad om att människan kan förhandla sig fram utan att ta till våld, om väl grund-förutsättningarna finns där. Konflikter och osämja kommer alltid att finnas, men vi måste kunna leva i samma samhälle bredvid varandra ändå! Ju fler som tar avstånd från allt våld, ju fler kommer att följa efter... Och "den sista kossan måste man inte locka in i ladan, den kommer av sig själv"... Politiska motsättningar måste alltid förhandlas med respekt och ödmjukhet gentemot alla människor!

Några suveräna fredslåtar: Varning för otäcka bilder!
JACKSON BROWNE-HOW LONG
When you think about the money spent
On defense by a government
And the weapons of destruction we've built
We're so sure that we need
And you think of the millions and millions
That money could feed
…
And how long will we hear people speaking
About missiles for peace
And just let it go by
How long will they tell us these weapons
Are keeping us free
That's a lie

And there's a shadow on the faces
Of the men who send the guns
To the wars that are fought in places
Where their business interest runs
Jackson Browne är min "husprofet" och en mästare på många sätt. Hans humanitära livssyn och förmåga till analys och insikt lyser igenom i ovanstående låtar. Och de frågor han ställer måste ställas om och om igen! Ända till de inte behövs mer...

Några länkar:
Uppdaterad live-version av Lives In The Balance med nya textrader från TV 2008
Russ Paris omfattande hemsida om Jackson Browne (med bl a alla låttexter)
Jackson Brownes officiella hemsida