Nu är det ju så att jag jobbar i skolan och det är väldigt mycket som ska flyta för att få ett nytt läsår att köra igång någorlunda smidigt... Jag är riktigt fascinerad av hur all energi pumpas fram och på något sätt får allting att ta fart, och det ordentligt...
Sen är det ju faktiskt mycket som är härligt med att börja jobba: Kollegor, som många känns mer som vänner och närstående, är det ju alltid fint att få se igen efter några veckors uppehåll.
När man jobbar med människor är dessutom varje dag en ny utmaning. Inte minst med tanke på den felfokuserade inriktning som skolan vridits mot under Björklunds militäriska ledning. Något som nuvarande regering inte gjort mycket för att ändra på heller, även om jag är ganska övertygad om att Gustav Fridolin skulle velat om han verkligen kunnat....
Men än är det kontroll, bedömning, nationella prov och ett hysteriskt dokumenterande som styr. Tid för det som skulle kunna förändra skolan till något mycket bättre saknas därför och den stora krisen närmar sig med den jättelika pensionsavgång som snart kommer med stormsteg.
Det är också orosmoln i luften efter vårens kraftiga besparingar. De känns fortfarande som ett stryptag på verksamheten. För en gångs skull har jag ingen aning om vad som väntar detta läsår...
"I could be just around the corner from heaven or a mile from hell"
- Jackson Browne
I Skottland spelar ikväll Runrig sin näst sista konsert. Jag tror inte de kör "Work Song", men den får i kväll symbolisera jobbandets baksida:
Oj, när man ser dem på denna inspelning från 80-talet, då blir det uppenbart att tiden gått fort... Mycket fort...! Alldeles för fort...!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar