Elliott och Olivier på härligt humör

Elliott Murphy & Olivier Durand, Blidösund, Stockholm, 2017-07-19

Det var upplagt för något alldeles speciellt när Elliott Murphy på sin tionde spelning på den gamla ångbåten Blidösund för första gången plockat med gitrarristen Olivier Durand.

Det vore orättvist att säga att denne Olivier stal showen, men det råder inget tvivel om att han förgyllde den. Han är en alldeles speciell gitarrist på många sätt.

Dels så använder han en akustisk gitarr och förstärker den på olika sätt. Dels, och det är det märkvärdiga, så väver han in sina solon och effekter så att det ofta är omöjligt att säga när kompet övergår i solon, utan det växer liksom fram och det blir både vackert, effektivt och imponerande.

Elliott Murphy är givetvis ändå i centrum med sina låtar, sin sång och sin närvaro. Han är också en ypperlig gitarrist och ett perfekt komplement till Olivier Durand och det märks att de trivs tillsammans på scenen.

Kanske kan Elliott vara ännu mer avslappnad när han inte behöver dra hela lasset själv.
Hur som helst är han på ett strålande humör och jag är övertygad om att de flesta som går av båten kvart över tio är på ett lika härligt humör.

Vi får höra några låtar från nya albumet "Prodigal Son" och jag gillar speciellt gitarrversionen av "Let Me In". I övrigt är det många av de gamla klassikerna och det är omöjligt att bli besviken på "You Never Know What You're In For", "A Touch of Kindness" eller "Drive All Night". Några ovanligare låtar hade också plockats fram och både "Summer House" och "Max's Kansas City"
känns fräscha och den sistnämnde, ett önskemål av arrangören Anders, blir kvällens absoluta höjdpunkt. En suverän låt och lika suveränt framförd.

Basse Wickman fanns bland publiken och plockades fram för att vara med på "Wild Horses". Allt satt inte perfekt, men vad gör det när känslan är så kristallklar...?

Här kan du, faktiskt, se hela konserten och kanske ana hur bra det var. Det var givetvis ännu bättre "in real life"...!