Det har gått många år sedan Sandy Denny så tragiskt lämnade oss. Idag är hon dock större än någonsin och fler och fler har upptäckt hennes musik. Det hon skapade förefaller mer levande än det mesta som görs idag...
I dessa tider när det råa våldet försöker tysta de som vågar stå upp mot rasism och lögner, vilket i sin tur hotar att urholka vår inbyggda medmänsklighet, då känns Sandys tolkning (och även Dave Swarbrick på fiol för den delen...) av Richard Farinas "The Quiet Joys of Brotherhood" som ett oundvikligt val.
I höstas var jag och hedrade Sandy och lade blommor på hennes grav. Efter allt hon gett mig kändes det väldigt bra och berörde mig djupt.
...Like the thought of a rose
Whose beauty remains
Even when the blooom goes...
- Sandy Denny
Dessa rader kommer alltid fram när jag tänker på Sandy...
Hennes musik får allt större betydelse i mitt liv
SvaraRadera