Årets bästa låtar 2013

2013 blev ett underligt år, där hösten spenderades i stress, sorg och strul... Så ny musik har fått vänta på sin tid och jag ligger fortfarande efter med lyssnandet. Alltså har jag säkert lyckas missa några oväntade pärlor, men det medför ju att det blir desto fler "sent upptäckta" sådana nästa år...!

Här kommer en liten anspråkslös lista på de låtar som fascinerat mig mest under året:

1. Doug Ingoldsby & Eugene Ruffalo - "Us and Them"

Lyssna här: "Us And Them"!

När framträdande, musik och innehåll alla tre samtidigt finner sådana här höjder blir det något alldeles extra. En helt suverän låt, fantastiskt framförd och med ett budskap så på pricken framlagt: Det finns inget "oss" och "dem", det finns bara ödmjuk medmänsklighet...
Ska det vara så svårt att inse? Hur kan vi känna oss så hotade av alla okända?


2. Dawes - "Most People"

En av 12 egendomligt bra låtar på Dawes album "Stories Don't End". Enastående bra med Taylor Goldsmith i förgrunden.


3. Thea Gilmore - "This Road"
När Thea låter det enkla tala då kan det bli så här känslomässigt levande...
4. Broken Fences - "Rove"
Morgan Erina och Guy Russo i Broken Fences fortsätter att skriva låtar med sina känslospröt till harmonier som främsta ingrediens. När ska världen upptäcka det?

5-10 utan ordning:

Amelia Curran - "Years"
Egentligen borde jag valt "What Will You Be Building", men den fanns ju på förra skivan i en annan inspelning... "Years" är också så avskalat och ödsligt attraherande att jag skakar ännu mer än vanligt...
Paper Aeroplanes - "Fable"
Paper Aeroplanes har tagit flera steg framåt med nya skivan, inte minst Richard Llewellyn med ett sällsynt finurligt sätt att uttrycka sig på sin elgitarr. Sarah Howells sång är förstås lika frapperande vacker och distinkt fortfarande. När ska världen upptäcka det?


Dawes - "Bear Witness"
Dawes - "From the Right Angle"
Ännu två låtar från Dawes mästerverk. Jag kunde tagit med ännu fler...


Jenai Huff - "Just Like Me"
Ännu en ny upptäckt som skiver låtar som berör ordentligt. Här om vår rädsla som vi alltid måste bekämpa, för att den inte ska ta överhanden! Sjunger bra gör hon också...
Iain Matthews - "Pebbles in the Road"
Har gjorts tidigare i en jazzig version, men det är som på nya skivan jag tycker den ska låta. En stor skildring av undret att finnas till.

Ibland undrar man ju inte om alla bra låtar redan skulle vara skrivna... men likt blommor söker sig genom asfalt för att överleva, hittar vi människor hela tiden nya melodier ur några få ackord och variationer. Märkligt egentligen, men ändå lika naturligt som att vi andas...

Sen är det faktiskt så att jag redan nu har på känn att jag vet vilken nästa års bästa låt blir:
Catherine MacLellan "Raven's Sun". Ännu inte utgiven, men kanske den skulle vara med här, den finns ju redan... Se här: Som en god fe i november-mörkret. Den blir svårslagen...! När ska världen upptäcka det?