November börjar gå mot sitt slut och mörkret invaderar varje tum av mitt sinne...
Allt är grått när det är ljust, inte någon färg någonstans, det är värre än mörkret för mig...
Vi kurar inomhus och inombords längtar vi bort...
Då kommer en ny sång med underbara Catherine MacLellan och sveper bort all dysterhet, som en god fe i november-mörkret lyser hon upp all frustration och jag börjar se möjligheter igen...
Så himla vackert, så stämningsfullt och så vansinnigt bra...! Catherine! Catherine! Catherine!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar