Jag råkade hamna på legendariska musik-puben "Half Moon" i Putney våren 2009. Al Lewis och Sarah Howells var med på en Unplugged-kväll med flera unga förmågor. Båda gjorde därefter mycket bra musik, Sarah i sin grupp Paper Aeroplanes och därefter under artistnamnet Bryde. Al Lewis fortsatte som soloartist efter en kortare tid som duo med Sarah. 2012 utsåg jag hans "Lines Upon The Sand" till årets bästa låt. Året efter kom albumet "Battles" som än idag håller mycket hög klass. Därefter blev Al ena halvan av duon Lewis & Leigh.
Alva Leigh flyttade från Mississippi till London 2012 och när hon träffade walesaren Al Lewis så fann hon en musikalisk vän och de började skriva sånger ihop. Under några år så skapade de fantastiska låtar tillsammans innan Alva fick barn och flyttade hem.
Sedan dess har Al koncentrerat sig på att göra musik på walesiska och även han har bildat familj och blivit tre-barns far.
För ett tag sedan började det höras mer från Al igen och han har gett ut en ny skiva, "Fifteen Years", om sin uppväxt. Han förlorade tidigt sin far och han har hela livet levt med saknaden. "Never Be Forgotten" är en stark komposition om detta. Hela skivan är en modig konfrontation med hans egna känslor och det känns väldigt äkta. Jag antar att det här är skivan som han var tvungen att göra för att komma vidare. Det är inte lätttsamt, men starkt berörande.
Ett extra bonus är att Sarah Howells gästkörar på "Sunshine And Sorrow". Det är alltid fint att höra deras stämmor tillsammans.
Det här kan vara årets mest utlämnande skiva...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar