Min granne och själsfrände blev 60 år idag, något ingen skulle kunna tro... Jag frågar henne om något känns annorlunda...? Ovanligt dumt...! Det borde jag ju själv kunna svara på efter snart ett och ett halvt år som 60-åring...
Jo, en del är definitivt annorlunda! Jag tycker nog:
- Jag tänker klokare och har lärt mig prioritera bättre...
- Har inte så stort kontrollbehov, det spelar liksom inte längre någon roll...
- Jag vågar göra saker jag aldrig skulle vågat förut...
- Tror att jag är mer sann mot mig själv och därmed även mot min närmaste omgivning...
- Jag oroar inte mig längre om vad andra tycker om mig...
- Jag skjuter inte upp lika många saker när jag kan göra det direkt...
- Har gjort upp med många gamla tveksamheter. Inget jag ju kan förändra nu... De sorteras numera in i kategorin "Seemed a good idea at the time"...
Och följder som kommit av allt detta:
- Någonstans har jag fått fler riktigt goda vänner... DET är jag mycket tacksam över...!
- Vem trodde att jag skulle få helt nya arbetsuppgifter för ett par år sedan..?
- Trodde inte jag skulle kunna bli så vansinnigt förälskad igen...!
- Ingen kunde väl tro att jag skulle skriva en dikt och få den tonsatt av fantastiskt duktiga Morgan Erina...?
Men...
- Har fortsatt svårt att prioritera tid och få ordning på kaoset här hemma...
- Ständigt flera olika projekt på gång och påbörjade...
- Tror fortfarande att jag kommer få tid till både det ena och det andra...
- Tydligen tror jag mig vara yngre än jag är, kan ju bli attraherad av betydligt yngre tjejer och känner mig då inte ett dugg äldre än dem. Kanske jag helt enkelt är obotligt omogen...?
Ibland ser jag något i spegeln och jag undrar vem det är...
En elev på skolan frågade mig för några dagar sedan hur gammal jag är...
Tror jag hädanefter ska svara så här:
-112 år!
Tack Scott Merritt för uppslaget...! Och för all angelägen musik...
Jag kan inte få nog av hans album "Violet and Black" från 1990. 27 år sen, kära nån,
hur gick det till...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar