När jag mot 70-talets slut blev aktiv i Musikforum och sent omsider utforskade proggen lite närmare var Tore Berger en av dem som jag fastnade mest för. I Blå Tåget brukade hans låtar vara just de som jag gillade mest och Tores behagliga stämma kändes alltid angelägen och äkta. "Tidens Gång" från skivan med Stockholm Norra är fortfarande en av mina största favoriter från den tiden.
Hans andra skiva "Äntligen Ensam Igen" och den efterföljande "Upp Ur Skummet" spelades mycket flitigt och jag gillade förutom de finurliga texterna även att Tore föreföll mer personlig än de flesta inom Musikrörelsen.
Tore har nu fyllt 75 men är fortfarande aktiv som både konstnär, låtskrivare och skribent, även om konserterna är ganska sällsynta numera. Torsdagens vernissage på Mälarsjukhuset i Eskilstuna utlovade även en konsert och blev Tores blott andra framträdande i Eskilstuna.
30 olika tavlor finns nu att beskåda under hela oktober, flera av dem variationer på samma tema och skapade som ett slags terapi enligt Tore själv. Sedan följde en timme med musik av Tore, ackompanjerad av Peder af Ugglas på uttrycksfull gitarr och Bo Nordenfelt på stadig bas. Tore bidrog med sång och en del klarinett. Jag hade nog velat dra upp tempot något ibland, men Tore fyllde timmen med underfundiga texter och personliga reflektioner tonsatta kompromisslöst, känslofyllt dekorerade av framför allt Pder af Ugglas gitarrslingor. Tore har kanske inte helt kvar sin röst som en gång i tiden, men so what? Han har ju något att säga! En ovanligt aktiv och skapande 75-åring som verkar göra precis det han vill...
Länk:
Tore Bergers hemsida - med bland annat flera fina tavlor att beskåda.
Tore är en artist jag upptäckt först på senare år. Håller just nu på med att lyssna in hans skivor.
SvaraRadera