Slutet på november... Hur gick det till...?? Tiden går för fort... Men bra musik är tidlös...!!
Fotheringays version av "Late November" är oemotståndlig, Sandy sjunger dessa poetiska rader så man häpnar och Jerry Donahue smeker fram gitarrtoner man knappt trodde var möjligt att åstadkomma...
Sandys soloversikon på BBC är en av få bevarade videor med Sandy och jag lyssnar och tittar andmäktigt... Då står tiden nästan stilla...!
FJK åter tillbaka i Eskilstuna efter 6 års frånvaro... Mycket folk på trevliga Biografbaren...
Vi som var där vet hur bra det var:
- Mycket bra låtar - åtminstone hälften borde vara klassiker som alla känner till.
- Poetiska texter som har något att berätta.
- Fantastiska musiker.
- Lyhört spel.
- Spontanitet.
- Humor.
- Ett samspel utan like.
- Massvis av glädje.
För mig är det obegripligt att inte varenda invånare i stan hänger på låset och vill in...!
Jackson Browne med "For A Dancer" inspelad 1992 i hans barndomshem "The Abbey", med Dan Fogelberg, Don Henley och JD Souther som kör och David Lindley på makalös fiol...
Det blir knappast inte bättre än så här....!
Här en video där storebror Severin visar oss runt på The Abbey:
Catherine MacLellan spelade ju för ett tag sedan in en hyllningsplatta till sin pappa Gene MacLellan och hans musik. För några dagar sedan var hon på CBC och berättade om sin uppväxt, sin pappa och hennes förhållande till hans musik.
Catherine spelade också tre låtar akustiskt tillsammans med Chris Gauthier på gitarr: Tre helt fantastiska versioner av tre av hennes pappas låtar: "Thorn In My Shoe", "Faces" och "Biding My Time":
Catherines harmoniska stämma och gitarr, samt Chris Gauthiers dekorerande gitarrslingor... Bedårande bra på alla sätt...!!
Ibland händer det bara för mycket... Man hinner inte med ens det viktigaste, ännu mindre allt vad man vill... Kommer osökt in på den här låten:
Take off your thirsty boots
And stay for awhile
Your feet are hot and weary
From a dusty mile
Maybe I can make you laugh
Maybe I can try
I'm just lookin' for the evenin'
And the morning in your eyes
- Eric Andersen
Just nu är John Gorkas fina tolkning från 2010 min favoritversion:
Så innan jag hinner skriva mer, så får ni lyssna på den... Den tål att höras många gånger!
So only stop and rest yourself and you'll be off again...
Dawes hyllar Tom Petty med en suverän version av "Free Fallin'" på gruppens Soundcloud-sida:
Taylor Goldsmith skriver så här om Petty på Dawes Facebook-sida:
"One of our greatest heroes. If it weren't for Tom Petty, his amazing songs and his amazing band, I truly have no idea what my life would look like. We're eternally grateful and forever indebted to him, the work he did, and the world of music he helped make way for."
En av årets trevligaste konserter var Jim & Sam's framträdande i Västerås i april. En av de 365 spelningar de gjorde under ett år. Ett helt år... Resande hit och dit... En konsert varje dag... Mest på små ställen och jag är övertygad om att överallt gick deras charm, deras kärlek, deras närvaro och deras förträffliga sång fram och grep tag i alla närvarande. På flera små ställen i Sverige, hemma i USA, lite här och där i Europa...
Efter att de gått i mål för en dryg vecka sen skrev de följande på sin Facebook-sida:
"I wish we could say that it feels like we just began...but this year has felt like a lifetime. And it was. This past Thursday was the final show...but it doesn't feel over. Just this part. Just the showing up and performing everyday. But everything else will keep going. It's in us now. Thank you for coming along for the ride... making the ride possible...and making this year the best and hardest ride of our lives...making us feel like we weren't insane people...making us feel like we were. Either way. We did it!!! Holy Shit!!! What's strange is now it just feels normal. Anyways...There goes a year. We'll see you all soon. Signing off for a bit. Anywhere Everyday."
- Jim and Sam
Här är ett härligt framträdande från turnén den 21 mars på ett bibliotek i Los Angeles:
Ta en liten paus nu, så ser fram jag emot fler besök i Sverige...!! Ni är så ruskigt bra...!!
PLEASE NOTE: Translated to English in the comment section!
Mats Klingström & Christine Hellqvist - Kustens Hus, Göteborg - 2017-11-01
Arrangör: Sällskapet Visans Vänner i Göteborg
Det var många år sen Mats Klingström och Christine Hellqvist spelade regelbundet tillsammans, så det var med höga förväntningar som jag gav mig av ända till Göteborg för att leta reda på "Kustens Hus". Det var många fler som hade bokat in den här kvällen, så det blev i stort sett fullsatt i lokalen. Att döma av gensvaret så var nog alla mer än nöjda när de efter nästan två timmars musik gav sig hemåt...
Mats och Christine berättade och spelade sånger med stor tonvikt på det material de skapade tillsammans för drygt 10 år sen. Därav flera låtar från "Guldstoft" och några från Christines tidigare album "Sorgfågel". Men även några av Mats sånger från "Jag Kan Flyga Fastän Jag Sitter Still" (bl.a. det makalösa titelspåret) och därtill några från hans tolkningar av Leonard Cohen från skivan "Jag Är Din Man".
Dagen till ära fick vi även höra en ny översättning: "Leaving The Table" från Leonard Cohens avskedsskiva "You Want It Darker" hade fått svensk text av Mats. Kvällen avslutades sedan med en underbar version av Mats fina översättning "Ett Brustet Hallelujah", Leonard Cohens kanske mest kända låt numera...
Mellan sångerna berättades det en hel del och det blev som en extra dimension. Det var flera gånger under kvällen som jag fick glädjetårar i ögonen av alla dessa sånger som verkligen berör och som gör så att livet blir lite lättare att förstå. Jag skulle vilja säga att här finns en låtskatt som är helt unik i vårt land, även om inte alla har upptäckt det än. För de som inte kände till sångerna sen tidigare kunde det kanske bli lite väl mycket nytt att ta in, men för oss andra blev det en verklig högtidsstund. En kväll vi kommer att minnas länge och som vi kan hämta glädje och kraft ifrån lång tid framöver...
I kväll spelar Christine Hellqvist och Mats Klingström tillsammans för första gången på flera år. Det tycker jag förtjänar stora rubriker, två väldigt duktiga musikskapare med en absolut ärlig och ödmjuk framtoning.
Christine skriver på sin hemsida: "Under flera år i början av 2000-talet spelade den briljante gitarristen, sångaren och låtskrivaren Mats Klingström och jag en hel del tillsammans, särskilt under åren då jag bodde i Stockholm. Mats tonsatte några av mina texter och producerade albumet Guldstoft 2003. I höst är det dags för återförening! Onsdagen den 1 november gästar vi Visans vänner på Kustens Hus och delar en kväll där. Några av Mats låtar, några av mina. Hjärtligt välkommen!"
I natt ska allting bli bra... Snarare: I kväll ska allting bli bra...! Det är jag helt säker på...!
Jag sammanförde ord från en vän och bild från en annan vän... Klippte ner bilden och delade av texten... Jag gillar båda skarpt... Alltså ord och bild... Men ännu mer vännerna förstås...!!
Där höll det på att bli tokigt... :-)
En favorit i repris får dekorera musikaliskt: Moving Hearts med Declan Sinnott i spetsen och "Let Somebody Know":
Simon Stålspets Band - Biografbaren, Eskilstuna - 2017-10-26 -
Arr: Kulturföreningen Tontroll
Simon Stålspets Band kommer alla fyra från olika platser i Sörmland och på torsdagskvällen så samlades de på Biografbaren i Eskilstuna för att spela. Det blev en trevlig och svängig kväll med en hel del variation och finesser.
Simon Stålspets själv kommer från Dunker och sjunger, skriver de flesta av låtarna och spelar elgitarr riktigt bra. Ibland blir det även så att han plockar fram munspelet eller en sälgflöjt.
Ola Sjönneby spelar tuba och han ersätter till viss del den basist gruppen inte har. Fyndigt och lite annorlunda. Karin Ericsson Back spelar fiol och sjunger stämsång. Kanske man borde släppa fram hennes sång något mer?
Men den stora behållningen för mig var Arnulf Ibsen från Malmköping och hans fantasifulla spel bakom trummorna. Han kompar inte bara, utan han dekorerar fyndigt och varierat låtarna. Ibsens trumspel lyfter verkligen soundet och ger det en snits och lite mer spänning. Det är bara att buga...!
En trevlig kväll nere i källaren på Biografbaren. I slutet av november kommer FJK hit...
Jackson Browne - "The Road East - Live in Japan" - Inside Recordings 2017
Så har då Jackson Brownes nya live-skiva, med hela hans fantastiska band, kommit i brevlådan. Den är inspelad under fyra kvällar 2015 i Japan. Det har visat sig att denna utgåva endast ges ut i Japan, så det kan vara lite svårt att få tag i den, och det kan bli lite dyrt...
Men jag garanterar att det är värt varenda öre...! Det här är en av tidernas bästa liveskivor och det är obegripligt att den inte ges ut över hela världen...
Det är en imponerande samling live-låtar sammanställt som en egen liten konsert. Inledande "Barricades of Heaven" lägger an tonen med utdragna gitarrutsvängningar i nästan 10 minuter. Val McCallum och Greg Leisz duellerar och det blir så oerhört tilltalande. Här är musiker som kan göra vad som helst med en gitarr, och det gör de också, men de har också den sällsynta förmågan att även kunna lyssna på sina medmusiker och resultatet blir en helhet, en gemensam upptäcktsfärd.
Det skulle inte förvåna mig om några recensenter kommer att påstå att det är tråkigt och pedantiskt... Jag kan inte annat än känna medlidande med dem, för de missar uppenbarligen att musik är mer än enskilda uppvisningar... Det är att dela och skapa tillsammans och med känsla och virtuositet nå nya höjder när musiken och helheten skänker dig ett harmoniskt välbehag, ett slags klimax där pauser och tystnad är en viktig del av hela upplevelsen...
Låtvalet kan verka lite överraskande, men är odiskutabelt rätt när du lyssnat igenom hela skivan. "The Crow on the Cradle" med Jacksons prat om Hiroshima värmer långt in i hjärtat och "Lives in the Balance", med den "nya" versen skriven av Fred Martin, där Chavonne Morris och Alethea Mills släpps fram, känns mer het än någonsin.
Därtill är skivan ett föredöme när det gäller ljud och produktion, det var länge sedan jag hörde något så välbalanserat och välljudande...
Är proppfull av intryck och insikter, beröring och kärlek, pendlar mellan värme och tomhet, mellan jubel inombords och tårar, som en överdos av kärlek och känslor...
Still I look for the beauty in songs to fill my head and lead me on... - Jackson Browne
Om musik
För honom är musiken en befriande kraft: den löser honom från ensamhet, instängdhet och biblioteksdamm, den öppnar portar i kroppen, genom vilka själen kan ta sig ut och förbrödra sig. - Milan Kundera
What's the use of singing words if they don't mean anything...? - Sandy Denny
