Det sägs ju att konsten att textmässigt uttrycka sig lite vagt, så att lyssnaren kan känna igen sig och uppleva att "det handlar ju precis om mig", är det som utmärker de bästa låtskrivarna och Bob Dylan brukar nämnas som en mästare på denna förmåga.
Niclas Abrahamsson är i mycket den totala motsatsen. Inte alls att han skulle vara oäven som låtskrivare, för han har en varierad och tydlig förmåga att hitta melodier och texter som känns angelägna. Men hans personer är närstående och de har ofta till och med namn och det känns nästan som att jag spionerade på honom. Vilket i och för sig känns ganska trevligt...
Allt från barndomsminnen till en begravning finns med i låttexterna. Arrangemangen är varierat snygga och Niclas sång är behaglig. Jag tycker nog "singer/songwriter" passar bättre än "visor" som benämning, men även lite blues har letat sig in i "Livspusslet", kanske skivans allra bästa låt:
Efter att ha studerat på visskolan 1989 har visor varit Niclas främsta uttrycksmedel. Han har även spelat postpunk i tonåren, jobbat som kulturarbetare och gett ut några böcker.
"Låtar i livets närhet" är hans första album och det känns både moget, varierat och angeläget. Och som sagt väldigt personligt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar