Thorstein Bergman har lämnat jordelivet, 79 år gammal. Hans tonsättningar av Dan Andersson har givetvis sin plats i Sveriges kulturhistoria. De flesta känner säkert även till hans komposition "Om du nånsin kommer fram till Samarkand", en stor låt med ett ännu större budskap.
Däremot är det nästan ingen som ens nämner hans "För Mina Tänkta Vänner" från 1994, ett helt suveränt album, om än dystert melankoliskt. Även uppföljaren "Står Kvar" från 2003 är en mycket hörvärd historia.
Hans översättning av "Nobody Knows You When You're Down and Out" är minst lika bra som originalet och framförs med en blueskänsla utöver det vanliga. "Alla Tillsammans" är en glad kamp-låt som man lätt tror vara en gammal traditionell sång. "Blues för Krismedvetna" känns hyperaktuell, som om den var skriven idag. Hans mästerverk, "Om du nånsin kommer fram till Samarkand", finns med i en suggestiv nyinspelning.
Det finns också flera melankoliska låtar som rispar djupa spår i själen. Men det är bra, ruskigt bra, och mycket snyggt och snitsigt arrangerat. Längst fram ligger Thorsteins trygga och djupa röst.
Allra bäst är nog ändå "Det måste gå", så sorgset vacker och med en försiktig tro på att allt är möjligt, trots allt:
Mellan oss växer en realitet
Den är allt vi kan bygga på
Det möjliga blir till nödvändighet
Det är svårt
Men det måste gå
- Thorstein Bergman
Vila i frid, Thorstein...! Jag kommer att sakna din kloka, trygga stämma.
Så fint skrivet 🙏 och jag tänkte också på "blues för krismedvetna" verkligen aktuell!
SvaraRadera"För mina tänkta vänner" är fantastisk. En av de finaste svenska plattorna någonsin, enligt mitt förmenande.
SvaraRaderaOch den underbara Slyngelkören förgyller min favoritlåt:
https://www.youtube.com/watch?v=v2ZYBRGqdiQ
"och alla lider vareviga dag och ni lider av kapitalism"