2019-11-16 + förbandet "Fi@t"
Det är otroligt att det kan låta så mycket om en gitarr och tre röster. Anders F Rönnblom besökte igår den gamla Saga-biografen i Torshälla och förutom sin egen akustiska gitarr
(och den elektriska på några låtar) så hade han med sig två tjejer, Jenny Roos & Madeleine Wideland, med två röster som verkligen satte in prägel på musiken.
Tillsammans framförde de tolv sånger ur Anders stora och imponerande katalog. Här fanns tidiga alster som "Din Barndom skall aldrig dö" och "Det är inte snön som faller", via klassiker som "Jag kysste henne långsamt" och "Mer än Amerika", till "Fosterlandssånger" från den senaste skivan "Blärk".
Kvällens absoluta höjdpunkt blev för mig "Det är för mörkt i mörkret", en dramatiskt suggestiv sång som verkligen berörde. Även extranumren "Det är inte snön som faller" och "Komedia" satt precis där de skulle. Visst hade jag gärna hört "Skördevisa" och några fler sånger från de fantastiska "Bravado Bravado"-skivorna. Men det måste vara svårt att välja bland så många starka låtar som Anders har skapat genom åren.
Det lät också mycket och väldigt störande från den bakre delen av publiken. Väldigt respektlöst mot de artister som vill framföra något och ge sitt bästa... Efter ett tag så tog dock Anders och tjejerna på scenen över, volymen höjdes och det lät så mycket av musiken att det trots allt blev en riktigt fin kväll. Utan allt störande sorl hade vi nog fått en oförglömlig kväll.
Det lokala bandet Fi@t inledde och de består av tre tjejer, Marit Barre, Gunilla Karlsson-Pyk och Mia Skagerlind, samt Tom Holmlund. De gav oss flera tänkvärda låtar med ett rejält drag och en hel del spelglädje. Kan man kalla det "progg" med ett litet stänk punk? Hur som helst härligt att se tjejer i den åldern ge järnet...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar