Elliott Murphy och det franska gitarrundret Olivier Durand gav en bejublad konsert inför inbjuden publik på Big Ben i måndags kväll. Det låter så otroligt mycket om dessa två herrars akustiska gitarrer att man förundras. Elliott skämtade om att någon trodde de haft playback... De är dessutom så samspelta att det märks hur avslappnat roligt de har. Det blir rock and roll på akustiska gitarrer utan att det låter akustiskt.
Man skulle kunna skriva spaltmeter om hur begåvad och skicklig Olivier Durand är, men jag skulle nog ändå inte komma i närheten av att beskriva den flexibilitet och uttrycksförmåga han har. Han ser ju snäll och trevlig ut, men blir som en vilde med gitarren i händerna. Elliott är ju kompetent på gitarr han med och ser nöjd ut när han klivit fram och solat några gånger. Han skriver ju därtill dessa sånger som passar så bra för att spelas så här intensivt.
Ändå tror jag att kvällens höjdpunkter för mig är när de tar det lite lugnare ibland. "Little Bit More", den bästa låten på senaste skivan "It Takes A Worried Man", lyser briljant och när de på slutet framför titellåten utan förstärkning ute på golvet med Olivier på mandolin får den den 'skjuts' som kanske inte riktigt finns på studioinspelningen. "Murphyland" är en riktigt bra låt i den mer rockiga kategorin. En av många...
Elliott skämtade att Patti Scialfa och Bruce Springsteen var på väg upp på scenen... Det hade ju varit något. Men Bossen var på en stor arena i Norge denna kväll. Elliott har kanske rätt att han fick det bästa utfallet i deras "överenskommelse", att spela på småklubbar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar