Livet som en krollilja

I ett hörn vid stenmuren på min tomt växer några krolliljor. För några år sen var det bara en, men nu är det tre och de utmärker sig genom att vara lite annorlunda: De söker skugga i första hand, de blommar "nedåt" och utvecklar till slut en slags fallskärmsliknande skapelse. Jag gillar verkligen dessa udda blommor, de är häftiga, de kör "sitt eget race" och de vågar verkligen att vara annorlunda...

Det är nog så att jag känner mig lite besläktad med krolliljorna. Vi är oftast i en minoritet, tänker lite annorlunda och vill egentligen bara vara fritt tänkande, som det passar oss...

För mig räcker det gott med 22 grader varmt på sommaren...!
Blir det för varmt så trivs jag inte alls och jag lider när det blir närmare 30 grader...
Jag söker oftast upp skuggan och tycker det är skönt med små vindpustar...
Jag trivs med min vildvuxna tomt och blommor som avlöser varandra med att blomma...
Jag fascineras av stora träd och känner mig behagligt liten i deras närhet...

Jag bryr mig inte om att ta reda på vad som är 'inne' just nu...
Jag blir uttråkad av höra kommersiellt tillrättalagd kultur...
Jag är helt ointresserad av 'Allsång på Skansen' och andra ytligheter...
Jag vill inte bli underhållen... Jag vill bli berörd! (Läs mer här!)



Scott Merritt hade nog aldrig kunnat skriva sina nya låtar, som 'Solomon' ovan, om han
inte sökt sig till en lugn plats där tankar fått vandra fritt...

Hur ska jag nu få ihop det här...? Jo, jag tror att vi alla skulle må bra av att fler vågade tänka i egna banor, att fler tordes utmana sig själva. Att färre följde de upptrampade vägarna och att fler i stället sökte sig till nya outforskade stigar...!!

Om de ger dig ett linjerat papper,
så skriv på tvären...!
- Albert Einstein

Själv hatar jag linjerade papper, tycker alltid det känns mer rätt med ett helvitt papper...
Friare, mindre kantigt och utan begränsningar...

Så, ta tag i närmaste penna: Skriv, rita, kluddra utan att tänka...
kanske det är då som föutsättningarna ändras...
du får kontakt med dig själv igen...
finner nya infall...
vågar pröva förutsättningslöst...
och kanske får till det...

Om inte...
så har du i alla fall försökt...
och varit lite helare en stund...
Inte illa det heller...!