Blues-gitarrer som breder ut sig, baktungt men luftigt, ligger mig varmt om hjärtat. Larry Miller ger nu ut sitt 9:e album, men är en ny bekantskap för mig. Jag hade lyssnat in mig lite innan konserten och främst fastnat för de lite släpigare numren, fulla av gitarrer som ylar och låter sorg och elände tala, som t.ex. den här:
Det blev en galen kväll, med en helgalen Miller, med heltokigt snack och en vild scenshow med oväntade infall. Det var hög volym, alltför hög och man fick proppa öronen fulla av vad som fanns att ta till. Synd, för då missade man lite av trummisen Graham Walker's fina spel. Larry Miller själv vred och vände på strängarna och ibland lyfte det med solon som bredde ut sig, ibland var det lite väl mycket ljudmatta som lade sig som en heltäckningsmatta över lokalens besökare. Mycket Gary Moore-stuk, lite Clapton och en hel del Hendrix-tyngd. Mot slutet så tacklade Miller helt oväntat sin egen bassist, Derek White, och de låg och krälade på scenen och spelade...
En helgalen kväll som kunde varit mycket mer givande om bara volymen hade sänkts något... Andra set inleddes akustiskt med titellåten från nya albumet, här från en konsert tidigare i år:
Väl hemma har jag bekantat mig med skivan jag inhandlade för £10, och här finns nyanser, luftighet, expressivitet och jag gillar det jag hör... En del blås förstärker soundet, men mest är det förstås Larry Miller's gitarr som firar triumfer. "Failed Again" hade kunnat bli en legendarisk blueslåt om den skrivits tidigare, så bra är den... "Bathsheba" ligger inte långt efter. "I Fight Myself" är exempel på att Miller även har förmåga att skriva texter som är mer än schabloner.
En eloge till Larry Miller som breddat sitt sound och skrivit riktigt bra låtar som verkligen växer ju mer man lyssnar. Blues-rock som vill mer än de flesta och en imponerande skiva av denne märklige man.
Snacket på konserten var fullt av dialektala utspel och ibland väldigt roande. Här ett klipp just från denna söndagskväll i London:
Länkar:
Larry Miller's hemsida - ovanligt rik på innehåll och billigare lär du inte hitta hans skivor.
"He knows how to play the blues from the darkest to the lightest of touches" - recension på Bluesdoodles.com.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar