West of Eden från Göteborg har funnits i femton år och har fått många recensenter att jubla och goda omdömen blandas med rent lyriska. Ändå väntar de fortfarande på det riktigt stora
"lyftet". Vad krävs egentligen?
- De spelar en elegant och ambitiös folk-rock-pop med klara irländska influenser.
- De har gjort sju riktigt bra skivor.
- De har en sångerska, Jenny Schaub, med en röst och utstrålning som skulle kunna få vem som helst till både tårar och innerlig glädje.
- De (Martin och Jenny Schaub) skriver sånger med både klass, innehåll och melodier som känns självklara ofta redan efter första lyssningen.
- De har ett tätt sound och det finns utrymme för både vackra klanger och riktigt ös.
De har nu spelat 4-5 gånger i Eskilstuna och en trogen skara kommer till Josef's denna lördagseftermiddag trots det fina sommarvädret utanför. Men var är alla andra? Det känns ruskigt orätttvist att inte fler utnyttjar tillfället att se West of Eden.
De började med flera låtar från "Safe Crossing", tema-skivan om livet på sjön och båtar i sjönöd. Kanske att det blev lite väl lägmält och de borde lagt in några fler up-tempo nummer för att få igång den lite tysta (och mätta?) publiken... Men snart lossnade det och ingen i publiken kunde låta bli att dras med i gunget som uppstod.
Jag saknade några av deras bästa sånger: Balladerna "I Still Remember How to Forget", "This Piece of Earth" och "Relationship" och de snabbare "Rollercoaster" "Anywhere the Wind Blows" och min favorit "Didn't you, Didn't I", För min del kunde de gärna spelat hela den näst senaste skivan "Travelogue", en riktig fullträff rakt igenom. Men varför gnälla om det vi inte fick, det fanns så mycket som var bra och kvällens (eller eftermiddagens) höjdare blev för min del
"Broken sky over Waterville ", "Chisel County" och "Scottish Rain" från nämnda "Travelogue" och så den snabba outgivna låten som de medgav lät som Waterboys. Inte illa, Martin Schaub lät ju som Mike Scott och det var nästan så man väntade på att Sharon Shannon skulle studsa in på scenen...
Efteråt funderar jag på hur orättvist det är att skapa musik i Sverige. Men att det aldrig går att tiga ihjäl riktigt bra musik. Inget av detta är ju något nytt. Men det retar mig fortfarande!
Länk:
West of Edens hemsida - med komplett diskografi och allt övrigt du vill veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar