Hennes "Barricades and Brickwalls" har jag i bilen och där finns det några låtar jag kör om och om igen. Hennes pappa Bill bidrar där, liksom här, med mycket smakfullt och känsligt gitarrspel.
Ibland blir hon lite för mycket trad-country för mig och då tappar jag intressset en stund. Till min glädje är hennes nysläppta "Little Bird" det ruffigaste sen ovan nämnda skiva. Samtidigt finns här flera finstämda ballader, om man nu kan säga finstämt om Kasey, men kanske...
Detta är hur som helst en utmärkt samling sånger som växer för varje lyssning. Troligtvis en
av årets bästa. Här en live-version av "Someone Like Me":
Men jag måste plocka med "Nullarbor Song" från "Barricades and Brickwalls", den kan jag höra hur många gånger som helst!
Vilken känsla både i Kaseys sång och pappa Bills gitarr! Obeskrivligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar