Det är mycket tydligt att Sonja Åkesson betyder väldigt mycket för Annika Fehling. Det är inget konstigt med det förstås, Sonja Åkesson skrev ju så "vanligt folk" förstod och hon berörde deras innersta.
Redan 2002 gav Annika ut ett album, "Åkessonger", med tonsatta texter/dikter av Sonja Åkesson. Hon gjorde det tillsammans med Sax-On-Four, fyra saxofonister som stod för det huvudsakliga kompet. En bra skiva, men saker och ting utvecklas och under senare år har Annika spelat mycket med Christer Jonasson Tolv, som med sina gitarrer och sin lap steel gett sångerna en ny dimension.
Så nu har hon med hjälp av bland annat Christer gjort nya inspelningar av sex av sångerna, plus fem andra. Och vilken skiva det blev...! Annika hittar ett tonläge och en innerlig attityd som gör att man lyssnar koncentrerat och det finns fullt av små delikatesser i det återhållsamma kompet som verkligen fascinerar. Finfint producerat av Annika och Robert Wahlström, som också lirar piano..
Christers lap steel skapar på flera sånger en mycket effektiv ödslighet. Emeli Jeremias spelar cello så det känns ända in i ryggmärgen.
Halvvägs på albumet kommer "Visst minns jag", som Annika läser i stort sätt oackomponjerat. Här tappar jag allt som jag har i händerna, tiden står plötsligt helt stilla och det blir mäktigt påträngande. Stor konst... Lite senare läser hon även "Vit Mans Slav" och den är bra den med, men inte så omvälvande som "Visst minns jag".
Här kan ni höra en hel konsert med Annika och Christer. Missa inte...!
Fortsättningen med mer eget material är lika bra den med. Den finns här.
Och den fina avslutningen "Så Småningom" finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar