Fler starka skivor 2021

Några fler starka skivor från 2021 som bör nämnas och som inte får glömmas bort:

Årets debut: Hanna Enlöf – "Bare Bones"

- Ena halvan av "Good Harvest" har gjort en fullfjädrad solo-debut. Angeläget, vackert och utan svackor. Inte lika stämningsfullt som "Good Harvest", men inte långt ifrån.

Årets suggestiva: AFT (Annika Fehling Trio) - "Still"
- En spontan upptäcksresa bland ljud, stämningar och reflektioner. Det är bara att upprepa: AFT måste vara ett av de absolut mest spännande och nyskapande banden just nu...
Läs min recension här: På resa med AFT.

Årets melankoli: Deep Dark Woods – "Changing Faces"

- Jag var på väg att skriva ner Deep Dark Woods nya skiva som tråkig och utan det där magiska som de förut var så suveräna på att framkalla... Men för att vara säker gav jag den ytterligare en chans och då... Plötsligt fick jag kontakt med det jag saknade. Så jag får nog lyssna mer och återkomma...

Årets säkraste kort: Christy Moore - "Flying Into Mystery"
- En ny skiva med Christy Moore är precis vad man förväntar sig: Ett knippe sånger framförda med en intensitet som sticker ut hur nertonad musiken än är, hur långsamt det än går, och hur avskalade arrangemangen än är gjorda. Det kallar jag karaktär...!
Läs mer här: Nytt med Christy Moore.

Årets Live-skiva: Blair Dunlop – "Trails: Queensland"

- Ashley Hutchings (grundare av Fairport Convention, Steeleye Span och Albion Band) och Judy Dunlop's son har en mycket sympatisk röst och imponerar med sin live-show.

Årets svenska visa: Anders Forsslund – "Slavisk Dans"
- Anders Forsslunds andra solo-CD med snitsiga låtar, ofta med en finurlig tanke som oväntat dyker upp på slutet. Sympatiskt och tilltalande.
Lite mer att läsa: "Tunnel Av Doft".

Årets Taube: West of Eden - "Taube"
- Med både tydlig respekt, men även en hel del respektlöshet, så skapar West of Eden en riktigt spännande Taube-skiva som kanske kan få nya kategorier lyssnare att börja utforska Taube.
Längre recension finns här: West of Eden bryter ny mark.

Årets progg: Borta På Vinden - "CD EP"

- 6 låtar från 1981 som nu har blivit utgivna. Det låter progg till 100% och det gör mig helt enkelt på bra humör.

Årets äntligen utgivet: Ice Quartet - "Ice Quartet"

- En grupp som bestod av Peter R Ericson, Jonas Sjöblom och FJK:s båda gitarrister Christer Jonasson Tolv och Mats Klingström. Inspelat för mer än 20 år sen. Inget annat än suveränt...
Läs min recension här: Bättre sent än aldrig.

Årets box 1: Mandy Morton & Spriguns – "After The Storm"

- 6 CD, samtliga 5 utgåvor med gruppen Spriguns samt två solo-projekt med sångerskan Mandy Morton, plus lite bonus-material och en DVD med en kortare konsert. Engelsk folk-rock av klass. Visst märks en del 80-tals-brister med synt-massor och så, men det hindrar inte att det oftast är riktigt bra och verkligen förtjänar att återutges.

Årets box 2: Neil Young - "Archives II"
- Masssor av outgivna Neil Young-pärlor från 1972-76, en period då han verkligen var produktiv och spottade ut låtar av sälllsynt kvalitet. Det är nu bara att gotta sig i att dessa ca 25 outgivna sånger och minst lika många alternativa live-versioner äntligen finns tillgängliga.

Årets återutgivning:
Michael Dinner - "The Great Pretender" och "Tom Thumb the Dreamer"

- Michael Dinner gjorde två starka country-rock-skivor innan han gav upp sin musikaliska karriär och började regissera filmer och gjorde sig ett stort namn med bl.a åtskilliga TV-serier. Dessa två skivor håller än idag och det är obegripligt att de aldrig slog igenom ordentligt. Här finns bra sånger, stark röst och imponerande spel av gedigna gästmusiker.

Årets julskiva: Allison Moorer - "Five Holiday Favorites"
- Halvruffiga elgitarrer och Allisons alldeles förträffliga röst. Den här tjejen har verkligen både röst och attityd, samt en sjusärdeles känsla...
Lite mer att läsa: Allison Moorer också.

Årets upptäckt: David Ramirez - "Fables" 2015

- Ruskigt bra americana, med lite släpigt komp och suggestivt sound... Allra starkast är nog kraften i sångrösten. Ramirez gav även ut en ny skiva, "Backslider", förra året. Där märker man mer av hans religiösa övertygelse i texterna, men det är ganska bra ändå... Men lyssna först på "Fables" om du är det minsta intresserad av amerikansk rotmusik.

Nu återstår bara att redovisa några fler låtar som utmärkte sig musikåret 2021.