Självklar magi och motsatsen

Gillian Welch och Dave Rawlings är en ytterst levande institution när det gäller akustisk musik. I mars 2010 skrev jag här på bloggen: 'Gillian Welch och Dave Rawlings musik kan förefalla entonig och sävlig vid första bekantskapen, men växer sig in under skinnet och blir så självklar och påträngande att det är en underdrift att prata om magi och intensiva nyanser. Musiken bara tränger sig på och är alldeles självklar och fullständigt tidlös.'

Här är nästan en hel timme med Gillian och Dave och inte en tråkig sekund:



Det finns en hel del ny musik att skriva om och en del nya upptäckter därtill... Men idag måste jag dela denna konsert från BBC. Det är så härligt när allt sitter och artisterna känner sig som hemma och lever med i varenda ton, varenda minspel kommer från ett naturligt utspel som inte kan stoppas...

Total motsats till något på TV som stjäl flera miljarder av våra licenspengar varje vecka och som innehåller förutsägbar upprepning och inövad tomhet, men av någon anledning ändå kallas musik. Som att kalla en kom-ihåg-lapp för litteratur eller Konsums matreklam för konst... Konsum, ja, de kallar sig "stolt huvudsponsor" av eländet! Jag tycker de borde skämmas...

Framför TV:n bänkar sig stora delar av befolkningen, men inte jag, jag såg på Gillian Welch och David Rawlings... och känner mig väldigt lyckligt lottad. Rentav lycklig...! När det gäller kultur vill jag inte bli 'underhållen', jag vill bli berörd...!