För drygt fem år sen utsåg jag de bästa skivorna under 2000-talet och som nr 1 placerade jag Dawes album "Stories Don’t End" från 2013. Så här förklarade jag det hela:
Spännande musikaliska byggen, fulla av oväntade infall, berättande texter som tar med dig på äventyr, Taylor Goldsmiths expressiva gitarrspel, brorsan Griffin Goldsmiths aviga trumspel, brödernas helt oemotståndliga harmonier, kraften och energin i kompet, ja, allt...!
Varenda ton, varenda inandning är så självklar, så definitivt träffsäkert spetsad, att det inte finns mer att tillägga.
I slutet på december framförde gruppen hela albumet live och kompletterade med en del andra av sina favorit-låtar som "A Little Bit of Everything" och "All Your Favorite Bands".
Du kan se och höra hela konserten här:
Gruppen har den senaste tiden drabbats hårt av två avhopp, då först basisten Wylie Gelber bestämde sig för att satsa mer på sitt instrument-byggande och senare så beslutade sig även klaviaturspelaren Lee Pardini att fokuserra på
sin solo-karriär. Kvar är då bröderna Goldsmith. Taylor är förstås viktigast med sina sånger, sin sång och sitt gitarrspel, men även brorsan Griffin är betydelsefull med sin sångstämma och sitt trummande. Jag vet inte om Jonny Flaugher på bas och Frank LoCrasto vid klaviaturerna är nya medlemmar eller bara vikarier, men det låter helt ok på konserten.
Samtidigt så släpper Taylor nyheten att han och brorsan håller på att spela in ett nytt album, med viss hjälp av en vän, Mike Viola. Turne-medlemmen Trevor Menear verkar också få större inflytande. Taylor skiriver lyriskt om hur bra det känns i studion och det lovar ju gott. Förra albumet, "Misadventures of Doomscroller", var något av en besvikelse, så kanske det är dags för något riktigt bra igen...
En sång som har spelats en hel del på scen och som kommer med på skivan är "House Parties", här i en liveupptagning med Emmylou Harris och Grace Potter:
tisdag 16 januari 2024
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar