När man varit sjuk och återvänder till vardagen är det lätt att se allt som man har att vara tacksam för. Liksom det är lätt, när man ligger där och jämrar sig, att grubblandet tar fart på snåriga sidospår...
I remember the drive in the midday fog, heading up the northern road
Just awondering who and why and where and how we picked up this god almighty load
- Iain Sutherland
En av mina favoritlåtar har en fascinerande text om vårt vardagliga liv och det är ännu en gång Sutherland Brothers som får till det, denna gång med lite hjälp av Tim Renwick i Quiver:
There are warriors, there are gambling men
Crazy dreamers in this life
And each and everyone, every mother's son
Is just walking on the edge of the knife
Looking for reasons, searching for truth
A little comfort deep in the night
Just trying anyway to make another day
Hoping something somewhere's gonna turn out right
- Iain Sutherland
Så enkelt är det alltså... Eller så svårt...
Eller som någon sa:
- Skjut aldrig upp till morgondagen det du kan hoppa över helt...!
Man undrar ju hur mycket av våra bördor som vi verkligen måste gå omkring och bära på...??
Ibland känns det som om tillvaron håller på att svämma över... Efter några veckor med hosta och utan ork så ligger jag efter med precis allting. Överallt halvfärdiga projekt och dessutom sådant jag borde göra var jag än fäster blicken...
Hur var det för länge sedan? Jo, så som jag minns det, fanns det tid. Tid och kraft! Tid och inspiration! Nu kan jag ibland bli så frustrerad av röran runtomkring mig att jag vill springa och gömma mig. Hitta det där enkla igen...!
Richard Thompson och hans "How Will I Ever Be Simple Again" får mig upp på banan igen! En häpnadsväckande sång som jag älskar varenda ton av. Så vacker och insiktsfull. Så full av förundran.
Få artister har haft lika stor betydelse för mig som Iain (eller Ian) Matthews. Hans LP "If You Saw Thro' My Eyes" från 1971 satte standarden för hur en bra skiva ska vara: Tät produktion med kanon-ljud, melodier som fastnar, tänkvärda texter, smått fantastiska insatser av alla musiker och... en röst långt utöver det vanliga.
Än idag finns det inte en skugga som faller över denna skivas lyster. Hör själv:
Iain Matthews karriär har sen dess gått upp och ner, såväl konstnärligt som försäljnings-mässigt. Mestadels har han blivit betraktad som en obskyr halvkändis. För mig är det helt obegripligt med tanke på den kvalitet och den produktivitet som han visat upp gång efter gång.
Här finner vi fakta och berättelser om hans tid i såväl Fairport Convention, Matthews Southern Comfort, Plainsong och förstås som solo-artist. Trots den väl tilltagna längden hinner man inte komma in på hans samarbete med Ad Vanderveen och Eliza Gilkyson i fantastiska 'More Than A Song', eller skivan med 'Hamilton Pool', och endast ett fåtal av alla solo-skivor och mängder av live-utgåvor av olika sorter.
Men intressant läsning är det... Mycket intressant...!!
Den kommande biografin av Ian Clayton kan bli något extra. För oss insatta, resten av världen snurrar på helt omedveten om vad den missar...
Deep Dark Woods sångare Ryan Boldt har en röst som är så behagligt melankolisk att den förkroppsligar det han sjunger om. Två låtar med Deep Dark Woods visar det extra tydligt: "The Banks Of The Leopold Canal" är en av 2000-talets starkaste låtar, full av dramatik och ett uppbrott som känns minst lika äkta som det hände här och nu. "Big City Lights" består av blott en enda mening som upprepas gång på gång, men blir smått genialisk när Ryan Boldt så känslosamt och så innerligt sjunger att den kunde fått fortgå hur länge som helst. Det är vad jag kallar sång med känsla och inlevelse...!!
Nu har Ryan Boldt med hjälp av den extremt begåvade gitarristen Clayton Linthicum släppt sin första solo-skiva. Han gör det inte lätt för sig... Nio traditionella sånger framförda som vid en lägereld, jo fågelkvittret finns där, lågmält och bortsett från några gitarr-toner från Linthicum är det väldigt lite som sticker ut. Avskalat och nedtonat är bara förnamnet...!
Ändå så grips jag av närvaron och stämningen och tycker verkligen om det jag hör... Längre bort från kommersiell fabrikspackad musik kan man inte komma. Här handlar det istället att hitta den innersta kärnan i varje sång och att få gestalterna i berättelserna att bli näst intill levande. Där är Ryan Boldt helt fenomenal...!
Jag hoppas verkligen att han fortsätter med det suggestivt elektriska i Deep Dark Woods, det tillför ännu en dimension. Dessa 33 minuter visar var rötterna finns och hur han förvaltat dem till en enastående tolkningskonst.
Jaha, då har vi betyg i årskurs 4... på prov... Varför inte lyssna på den kvalificerade forskning som redan finns?
För mig är det oacceptabelt att man i en obligatorisk verksamhet kan göra sitt bästa och ändå bli underkänd. Jag envisas att tro att det finns bättre sätt att engagera unga människor!
Det är i Sverige förbjudet att fysiskt slå barn, något jag är stolt över. Däremot är det tydligen helt ok att ge 10-åringar mentala skador för livet...
Bosse Lundkvist Ensemble, Lasses Fredagsstuk på Josef's, Eskilstuna 2015-02-06
Ska man verkligen recensera sina bästa vänners musikskapande...? Varför inte? Det är svårt att låta bli... Bosse har varit en vän större delen av livet, alltid med en positiv infallsvinkel, alltid med ett reflekterande djup. Hans musik har samma egenskaper, men numera med fler frågetecken... Kanske är det så han får utlopp för och hanterar sina rädslor, besvikelser och uteblivna svar? Hans musik och texter har mer och mer blivit som en officiell dagbok, mer tvekande tankegångar har fått allt större plats. Musiken har blivit lugnare och jazzen har bidragit med fler influenser med åren.
Han har nu petat liv i sin 'Ensemble' med den utsökta Janne Elvi på akustisk gitarr och utökat den med Adam Nätt på kontrabas och Leif Linnskog på blås. Den sistnämnde förstärker alla melodislingor ytterst delikat och lyfter Bosses låtar till nya nivåer.
Bosse har tidigare gett ut en LP ("Än Är Inte Drömmen Sann" 1981, tillsammans med Katarina Segelstad och Hugo Nömm) och en CD ("Mitt Alter Ego" 1996). Några av hans låtar har alltid tillhört de jag ständigt återvänder till och hade bara någon halvkänd hittat dem och gjort en cover kanske han fått mer uppmärksamhet... Men, egentligen spelar det ingen roll, han har alltid gjort musik för att stilla sitt eget behov att uttrycka sig och det räcker ju långt det med...
Still I look for the beauty in songs to fill my head and lead me on... - Jackson Browne
Om musik
För honom är musiken en befriande kraft: den löser honom från ensamhet, instängdhet och biblioteksdamm, den öppnar portar i kroppen, genom vilka själen kan ta sig ut och förbrödra sig. - Milan Kundera
What's the use of singing words if they don't mean anything...? - Sandy Denny
