Det har nu gått mer än en vecka sedan det obegripliga inträffade: Donald Trump blev åter vald till president. Jag har medvetet valt att vara tyst, att inte omyndigförklara halva amerikanska folket. Jo, det vore lätt att idiotförklara hela alltet, men nu får vi leva med det faktum att det sitter två galningar vid makten på just de ställen där de är livsfarliga...
Nu har jag inte följt med så noga i massmedia, men min känsla är att det varit tyst, alltför tyst...!
Så upptäcker jag den här låten..:
Den är ett år gammal, så den lär ju syfta på något annat, men den är ju så perfekt att sätta fingret rakt i trynet på Herr Trump.
Eric Andersen, denne mästare att skriva de mest ömsinta och ödmjuka kärleksskildringarna, håller här inte tillbaka sin ilska och upprördhet.
Tack för det..!
onsdag 20 november 2024
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar