Nu har jag inte följt med så noga i massmedia, men min känsla är att det varit tyst, alltför tyst...!
Så upptäcker jag den här låten..:
Den är ett år gammal, så den lär ju syfta på något annat, men den är ju så perfekt att sätta fingret rakt i trynet på Herr Trump.
Eric Andersen, denne mästare att skriva de mest ömsinta och ödmjuka kärleksskildringarna, håller här inte tillbaka sin ilska och upprördhet.
Tack för det..!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar