Tragedi i fågelvärlden

Fågelholken, som min yngste son gjorde på slöjden för många år sen och som sedan dess suttit i björken utanför husknuten, föll ner i natt. Holken har varje år haft inneboende gäster och även i år har det hörts ljusa rop efter mera fågelmat och föräldrarna har ivrigt letat och återvänt med det bästa de hittat.

Nu låg fågelholken där på marken utan några som helst spår av fågelfamiljen...

I människornas värld hade denna fallolycka blivit förstasidesstoff och någon kvällsblaska hade säkert haft en 4-sidig bild-special och den andra kvällsblaskan hade haft en intervju med grannfamiljen (i den äldre sonens holk i björken bredvid), där de utförligt berättat om det hemska som hänt och vilken fin familj det var...

Likheterna mellan fåglarnas värld och vår egen, med alla katastrofer som följer utmed vägen, är påfallande, men i fåglarnas värld går den här tragedin obemärkt förbi och naturen läker alla sår utan något ståhej...

Eliza Gilkyson har gjort om sin "Bird of Paradise" något, men när John Inmon spelar så här på elgitarren blir det så rörande bra ändå:



Jag ska spika upp holken igen och nästa år är det säkert en ny fågelfamilj där som planerar för framtiden... eller som instinktivt försöker hålla sin art vid liv och dessutom lever helt i nuet. Kanske de är bättre än oss i levandets konst...?