34 år senare

Idag träffade jag en gammal vän jag inte sett på 34 år... Tiden har gått och satt sina spår... Det fanns mycket att berätta förstås, men ändå känns det obegripligt att tiden gått så fort...

Nu efteråt slår det mig hur lika vi ändå är de vi var då, för 34 år sedan, fast åren gått och gett både törnar och glädje. Vi är väl lite klokare nu och lite mer vidsynta, men ändå finns det karakteristiska så tydligt kvar och känns igen så väl, trots alla år.

Paul Eastham får spela för min pianospelande vän:

Varje morgon borde man vakna med tillförsikt och se ljuset komma in i ens rum...