Vi är här bara en gång

Det kom ett litet meddelande om att Christer Jonasson gjort en ny singel....


Christer på Contrast i Eskilstuna 2005

Öppnade hans hemsida och ut strömmade "Hagsätramånen". Jag blev riktigt glad och varm om hjärtat. Hoppas nu verkligen att den får lite uppmärksamhet, det förtjänar han verkligen!

Lyssna på den direkt på hans hemsida:
Christer Jonassons hemsida

När du ändå är där, lyssna på några låtar från hans solodebut 2007. Det årets bästa svenska skiva, utan tvekan. En skiva jag lyssnat mycket på. Mestadels akustisk och lägmäld, men den berör desto mer. Varje gång hittar jag något nytt och det finns textrader som ruskar om:

Är det tid jag jagar i mitt liv?
Kan jag nånsin få känna mig fri?

Som ett löv som sakta faller
Blir det aldrig nånsin vår?
Som en månad bakom galler
Var det hit jag kom igår?
Som ett jobb dom aldrig gav mig
Fast jag prövat alla trick
Men ändå alla dagar som gick

Det ÄR tid jag jagar i mitt liv! Men få sätt att spendera den tiden bättre än att lyssna på Christers skiva. Och hans nya singel.

En holländare besatt av Neil Young

Neil Young är givetvis en av de största, bortom all diskussion. En härdsmälta av ärlig uppriktighet och intensiv känsla. Som alltid gått sin egen väg. I ärlighetens namn har inte alla utgåvor de senaste 15 åren varit helgjutna, och inget fel i det egentligen, de har varit reseskildringar av en man som alltid söker vidare. På sina villkor. Helt oberoende av vad andra anser att hans ska välja för väg.

Ad Vanderveen har alltid varit en stor beundrare av Neil Young. Och han lirar och skriver i Neils anda musik med ruffiga kanter och innerlig känsla. Hans band heter The O'Neils. De spelar ibland Neil Young-låtar i 6-7 timmar i rep-lokalen. Ad är holländare. Och halv-kanadensare. Han lirar elgitarr med taggtrådskänsla. Och akustiskt halvruffigt precis som Neil själv. Neils syster har varit med i hans band. Och han har gjort "Neil Young-skivor" som varit bättre än en del av Neils egna. "The Moment That Matters" hade varit en av Neils bästa om Neil själv hade gjort den. Ändå är inte Ad Vanderveens musik ett plagiat, utan en levande symbios av sina egna och Neils influenser.

Ad Vanderveen var 1990 med i Personnel och på skivan "Personnel Only" finns denna Neil Young hyllning:


 Här är en akustisk variant, en tänkvärd betraktelse av att bli äldre:

Förra årets "Still Now", en dubbel - med en akustisk lågmäld skiva och en med elektrisk garage-rock - var årets bästa album. De flesta låtar finns med på båda i helt olika tappningar, och de är lysande vilken version man än väljer.

 Länkar:
Ad Vanderveen hemsida:
Ad Vanderveen My Space-sida

Dancing with Emmy Lou

De stora sångerna - del 5: Ad Vanderveen - Dancing with Emmy Lou

Well I ain't no dancer
That' s one thing I know
But I'll try if it's special
And I'll try if it's slow

Men visst drömmer jag om att dansa fram bland hänförda beundrare.... Nja... kanske inte, men som gammal trummis rör jag mig gärna till musik och slår vilt på allt som finns i närheten. Stolar, bord, knän, ratten i bilen, listan kan göras lång...

"Dancing with Emmy Lou" är med på en CD med Ad Vanderveen som jag har i bilen och det är en sån där innerlig låt som jag kan trycka tillbaka för att spela gång på gång. En sån där envis sak som växer och växer. Körde en gång fram och tillbaka till stan, drygt 3 mil totalt, och på den halvtimmen tror inte att jag hann med nån annan låt! Och, jo visst är det Kersten de Ligny i bakgrunden. Åter igen: Enkelhet kan vara så genialt, så definitivt. Ett av många mästerverk av Ad Vanderveen. Mer kommer i nästa inlägg...

Länkar:
Ad Vanderveen hemsida:
Ad Vanderveen My Space-sida

Keep Your Distance

Ännu lite mer Richard Thompson:



Egentligen hade jag tänkt att inte lyfta fram mer än en låt av varje artist... Åtminstone till att börja med. Men det var svårt att låta bli när man ser hur mycket fantastiskt gratismaterial det finns att lyssna på eller ladda ner på Thompsons hemsida.

Så här kan du lyssna på:
Keep your distance

Melodi som fastnar, det svänger rejält, riktigt bra text, bra gitarrslinga, och en fantastisk körstämma av Christine Collister. Att inte den blev en jättehit är egentligen omöjligt att begripa. Eller just därför. Ingeting bra blir ju automatiskt en framgång. Snarare motsatsen. Men vad bryr jag mig om listor och kommersiella värderingar? Noll!
Vet att Thompson inte heller bryr sig, han har till och med sagt att han vill undvika det...

Länkar:
Richard Thompsons Audio Downloads
Christine Collisters hemsida

A Heart Needs A Home

De stora sångerna - del 4:
Richard & Linda Thompson - A Heart Needs A Home

Richard Thompson var under många år en husprofet som spelades i stort sett varje dag. Hans insatser i tidiga Fairport Covention och skivorna med dåvarande hustrun Linda är lysande mästerverk än i dag.
På 80-talet hade han svårt att få skivkontrakt och jag såg honom första gången på ett litet studentställe i Linköping 1982. Richard spelade för 99 personer och vi betalade 30 kr var.... Han fick alltså knappt 3000:- att dela med sin promotor. Han gav oss dock en oförglömlig kväll. Karln har ju skrivit så många otroliga låtar och lägg därtill hans extraordinära gitarrspel och sanslösa humor. Hans då nya låt "How I Wanted To" fick mig inse att det var dags att förklara min kärlek för den tjej jag då umgicks med...


Ovanstående klipp från 1975 är ett riktigt fynd. Vilken låt! Vilken kärleksförklaring! Vilket framförande!
Titta också på kläderna....

Långt senare har Richard Thompson fått sitt erkännande och rankas högt av både kritiker, musiker och vanliga lyssnare. Rolling Stone utsåg honom till den 19:e bästa gitarristen och skrev: "His records with his former wife Linda, made between 1974 and 1982, are marvels of hair-raising musicianship and emotional candor". Linda Thompson gjorde comeback 2002 med "Fashionably Late" efter lång frånvaro. Deras son Teddy Thompson har också haft en del framgångar.

Länkar:
Richard Thompsons hemsida
Linda Thompsons My Space-sida

Inte dyrast - men vackrast !

Jag läste någonstans att Michael och Janet Jacksons video till "Scream" kostade $7.000.000 att spela in. Madonna har också kostat på flera videos nästan lika mycket. Jag undrar om det verkligen är nödvändigt?
Den här kostade nog inte många euros:



Men oj vad den är vacker! Holländska Kersten de Ligny sjunger med en röst som en ängel och ser dessutom ut som en! En kamera, en vacker kvinna och en sång som berör. Mer behövs inte!
Enkelhet är ofta det geniala!

Låten kommer från senaste skivan med hennes partner Ad Vanderveen, holländsk gitarrist, låtskrivare och sångare med Neil Young som största inspiratör. Men det återkommer vi till en annan gång.

Hör också henne tolka John Gorkas "Houses in the Fiels"

The Light Will Stay On

De stora sångerna - del 3: Walkabouts - The Light Will Stay On



För elva år sen kom jag hem en söndagskväll till ett tomt hus. Hade just lämnat bort mina barn för första gången efter separationen. Tystnaden ekade. Stod inte ut. Var tvungen att sätta på musik. Av någon anledning blev det Walkabouts, troligen för att den lånade skivan låg på bordet framför mig. Trodde inte det skulle hjälpa, inget kunde nå mig. En basslinga pulserade ihärdigt och dessa vidunderliga ord kom från Carla Torgersons stämma:

I go to sleep
before the devil wakes
and I wake up
before the angels take
all my worldly desires
all my yardsticks of fear
all my secrets untold
all my motives unclear
hangin' down in the fire
burnin' them higher
won't take them away from here
and long after we're gone
the light will stay on

Sedan dess betyder denna låt mycket för mig. Ljuset och hoppet kan nås även när det verkar omöjligt! Mot förmodan, Trots uppgivenhet. Trots världsliga begär. Trots rädsla. Trots outtalade hemligheter. Trots tveksamma motiv. Ljuset kommer alltid att finnas kvar.

Här finns en live-version med Chris & Carla från 2008:
MP3 The Light Will Stay On - Live med Chris & Carla i Heidelberg 2008

Chris & Carla: Det bästa är gratis!

Mina mest spelade skivor - del 1: Chris & Carla - Amsterdam 2007

Du vet, det finns de där skivorna som hittar tillbaks in i CD-spelaren så ofta att de nästan är där som ett slags ständig hedersgäst. Det här är en sån. Chris & Carla, dvs Chris Eckman och Carla Torgerson, frontfigurer i Walkabouts, har också ett sido-projekt i duon Chris & Carla. Ända sen jag fick den för ett par år sen har jag lyssnat på den otaliga gånger, ändå är den fortfarande så spännande att det blir fler lyssningar, och ännu fler.

Chris och Carla har röster som kompletterar varandra perfekt. De sjunger med en inlevelse som griper tag i en obönhörligt. Musiken är väldigt lågmäld, ofta ganska enkel, men ack så effektiv. Att två akustiska gitarrer, ibland en elgitarr, ibland en keyboard, kan skapa en sån intensiv stämning att varenda ton känns självklar, som om det var deras livs chans att framföra just detta.

Och så har vi sångerna och texterna: Det finns en mystik som griper tag i lyssnaren och man får diffusa associationer till just sitt eget liv, sina egna upplevelser. Riktigt bra låtar, avskalade in på bara skinnet, behöver ingen uppblåst dräkt, de lever sitt eget liv...

Lyssna på den långa "Fly High Brave Dreamers" som plötsligt övergår i Bowies "Heroes" så som du aldrig hört den förrr. Eller på "The Light Will Stay On", en av de bästa låtar som gjorts. Hör samspelet mellan gitarrerna i den gripande "Black Rope Tied". De kloka reflektionerna i "Things We Should Have Known". Uppgörelsen med religionen och det explosiva gitarrsolot i "Whatever It Takes". Lyssna på dramatiken i "Jack Candy". Eller på den insiktsfulla "At the Twilight's Last Gleaming". Jag skulle kunna fortsätta...

Nu till det otroliga. Denna skiva finns att ladda ner gratis på nätet. Lagligt. Subventionerat av artisterna själva. De inser väl helt enkelt att detta är ett bra sätt att skapa intresse för sin musik, ett sätt att nå ut med kvalitet i ett hav av dynga. Så, ladda ner (i kvalitativa flac-filer eller som MP3), lyssna, bli passionerad, och köp nån av deras riktiga skivor!

Länkar:
Här finns filerna att ladda ner !
Här finns fler live-skivor med Chris & Carla, Dirtmusic och Walkabouts att hämta gratis
Walkabouts hemsida "The Stopping-Off Place" (med bl a diskografi och låttexter)

PS: Det finns fler artister som tillåter live-inspelningar och att dessa sprids fritt på nätet:

Jayhawks, Counting Crows, Elliott Murphy, Wilco, Drive-By Truckers och Grateful Deads avkommor.

Samt fler som är positiva: Mark Knopfler, Ron Sexsmith, Guster, Indigo Girls, Little Feat...

Artister som leder utvecklingen istället för att känna sig förföljda av den. Av med hatten!

Don't despise the deserter

Ännu en tanke som dök upp: Om alla deserterade, då blev det inte mycket till krig.
Fairport Convention gjorde på klassiska "Liege & Lief" en underbar "The Deserter", många år senare gjorde gruppen en ny "The Deserter", fast nu en helt annan låt:

And I can't see how murdering somebody
could bring peace to a foreign land
Don't despise the deserter
who ran from the war

Om Fairport skulle jag kunna skriva hur mycket som helst... Men det får bli nån annan gång.
Brittisk folk-rocks grundare. Cropredy-festivalen varje augusti.
Sandy Denny, Richard Thompson, Iain Matthews, Dave Swarbrick, Ashley Hutchings, Simon Nicol,
Dave Mattacks, Dave Pegg, Trevor Lucas, Jerry Donahue, Ric Sanders, Chris Leslie...
Vilka medlemmar denna grupp haft!

Länkar:
Fairport Conventions hemsida
Fairports diskografi
Fairports historia på Wikipedia

There Were Roses

De stora sångerna - del 2: Tommy Sands - There were Roses

Vedergällning. Hämnd. Vidriga begrepp som hindrar all form av personlig utveckling både hos offer och förövare. Och som har skapat lidande hos så många i generationer efter varandra.

Tommy Sands skrev denna låt efter en verklig händelse i Nordirland 1974, då två vänner båda blev mördade, den andra som hämnd för det första mordet. En tragisk händelse som födde denna gripande låt:

Allan was my friend, he cried. He begged them with his fear,
But centuries of hatred have ears that cannot hear.
An eye for an eye was all that filled their minds
And another eye for another eye, till everyone is blind.

Först Tommy Sands egen version i folklig stil, och sen vackra Cara Dillons tolkning 2003:



Kommer osökt att tänka på Nelson Mandela, som när han kom till makten 1994 efter 27 år i fängelse (varav 18 år i en cell på ett par kvadratmeter) så deklarerade han "Aldrig mer apartheid! Aldrig hämnd! Stora ord av en stor man! Att inte låta egen bitterhet ta fart, att inte hämnas sina oförrätter, utan att obevekligen se framåt för allas bästa. Det är sånt vi måste lyfta fram om mänskligheten ska gå framåt!

Länkar:
Tommy Sands hemsida
Cara Dillons hemsida
Nelson Mandela: Några kloka citat

Insiktsfulla fredslåtar av en mästare

Jag minns att jag i tonåren hade en affisch på mitt rum med texten:
"Suppose they gave a war... and nobody came"
Kan tyckas naivt, men tusan vad mycket sanning det ligger där!

Jag är övertygad om att människan kan förhandla sig fram utan att ta till våld, om väl grund-förutsättningarna finns där. Konflikter och osämja kommer alltid att finnas, men vi måste kunna leva i samma samhälle bredvid varandra ändå! Ju fler som tar avstånd från allt våld, ju fler kommer att följa efter... Och "den sista kossan måste man inte locka in i ladan, den kommer av sig själv"... Politiska motsättningar måste alltid förhandlas med respekt och ödmjukhet gentemot alla människor!

Några suveräna fredslåtar: Varning för otäcka bilder!
JACKSON BROWNE-HOW LONG

When you think about the money spent
On defense by a government
And the weapons of destruction we've built
We're so sure that we need
And you think of the millions and millions
That money could feed
…
And how long will we hear people speaking
About missiles for peace
And just let it go by
How long will they tell us these weapons
Are keeping us free
That's a lie

And there's a shadow on the faces
Of the men who send the guns
To the wars that are fought in places
Where their business interest runs

Jackson Browne är min "husprofet" och en mästare på många sätt. Hans humanitära livssyn och förmåga till analys och insikt lyser igenom i ovanstående låtar. Och de frågor han ställer måste ställas om och om igen! Ända till de inte behövs mer...

Några länkar:
Uppdaterad live-version av Lives In The Balance med nya textrader från TV 2008
Russ Paris omfattande hemsida om Jackson Browne (med bl a alla låttexter)
Jackson Brownes officiella hemsida

Time For The Leaving

Båda mina söner har kommit in på sina högskolor och kommer att flytta till nya städer.
Nya utmaningar. Nya möjligheter. Tiden är mogen för det.



"Time For The Leaving" med Magna Carta från 1971 förmedlar förträffligt detta att bryta upp från sin uppväxtsmiljö. En låt som också blev ett sånt där avstamp mot något nytt för mig, men av helt andra orsaker. När Kjell Alinge spelade den på radion så blev jag så tagen att det snart blev en "akustisk revolution" i min musiksamling. Ut åkte Rolling Stones och Led Zeppelin och jag sökte helt annan musik, mer akustisk, mer avskalad. Den elektrifierade musiken hittade tillbaks med tiden, men den akustiska som arbetar mer med sparsam enkelhet, suggestiv intensitet och ärlig känslighet har blivit kvar.

Länkar:
Magna Cartas hemsida
Magna Cartas diskografi med samples

Fotbollsspelare sjunger världsmusik

Men... fotbollsspelare kan väl i alla fall inte sjunga?? Alla minns väl töntiga låtar som landslag och klubblag spelat in mot bättre vetande. Tondöva utan inlevelse. Lågvattenmärken.

Men HÄR finns riktig glädje och känsla som är äkta:
DIF:s segersång

Världsmusik av klass!

Går det att sjunga om fotboll??

Djurgården har just fått stryk igen... Eländes elände! När ska det äntligen vända?

Går det att sjunga om fotboll?? Tänker och tänker, men jo, faktiskt: The Saw Doctors sjöng om att inte få bollen vid ett friläge i "Broke My Heart":

We might have won the game
But I just did'nt care
You went and let it go
Just like I was'nt there
I saw you commin' in
I was'nt marked at all
I had it in the net
If you had passed the ball

Tänk att äntligen få vinna igen... Saw Doctors "To Win Just Once" får utgöra tröst en eländig natt:



Irländska Saw Doctors gjorde på 90-talet några ruskigt bra folkrock-skivor med ett litet stänk av punk.
En av dem kallades "If this is Rock and Roll, I want my old job back", en helt suverän titel...
En annan höjdare: "Wake Up Sleeping" som har ett enormt driv. Lyssna på de enkla piano-klinken som sitter precis där de ska. Enkelhet kan vara genialiskt!

Länkar:
Saw Doctors hemsida
Broke My Heart - klipp från CD Universe
Wake up Sleeping

Thirsty Boots

De stora sångerna - del 1: Eric Andersen - Thirsty Boots

So take off your thirsty boots and stay for awhile
Your feet are hot and weary from a dusty mile

Det finns inte så många romantiska sånger som verkligen berör, men Eric Andersen har gjort flera.
Hans djupa stämma tillför sångerna en slags sorgsen innerlighet, och ändå så blir de inte sorgsna utan upplyftande. Märkligt!

"Thirsty Boots" fick bli namnet på min blogg, då den visar en sån innerlig vilja att ta sig framåt och hur vi måste lära oss att värdesätta de små enkla ögonblicken...

Länkar:
Eric Andersens hemsida
Ghosts Upon The Road - med sångtexter

Take me on a trip upon your magic swirling ship

Sommaren 1965. Tio i Topp lördagar klockan 3. Just den här sommaren hade vi en sommarstuga på Nyckelön och eftersom farsan jobbade till klockan ett var det alltid knappt om tid att hinna dit och rigga bandspelaren för inspelning innan programmet började...
Redan på introt till "Mr. Tambourine Man" med Byrds så förstod jag att det här var något alldeles extra.



Det finns ögonblick i livet som blir till avstamp mot något nytt, efteråt blir det aldrig mer som förut. Ögonblick som finns kvar i känsla och närvaro.
Jag tror inte jag insåg det direkt, men det här var ett sånt ögonblick. Nu, 44 år senare (oj!) så får jag fortfarande samma kick av Byrds version av Dylans "Mr. Tambourine Man".
På något sätt var detta startpunkten för ett livslångt sökande efter musik med själ och hjärta.