Mats Klingström och Unit - Unikt bra

Mats Klingström & Unit - "Live I Studio" 2023

Jag råkade av misstag skriva
lite fel och gruppen "Unit" blev "Unikt". En felskrivning skulle väl knappast kunna bli mer korrekt... Det här är unikt bra.

Mats Klingström behöver ingen presentation för er som läser min blogg då och då. Unit består av Nicklas Höglind (elgitarr), Jonas Castell (kontrabas) och Kristoffer Johansson (trummor).

Unit måste vara det idealiska kompbandet för Mats musik och deras mer jazziga och lugnt flytande harmoniska spel passar Mats reflekterande uttryck som handsken.

Efter en lång paus på arton år så har de de senaste åren börjat samarbeta igen: 2019 kom EP:n 'Budbäraren', 2021 gjorde de en liten turné och nu har de spelat in 5 låtar och gett ut dem som "Live I Studio" på t.ex. Spotify och YouTube.

De bjuder på live-versioner av "Örnarnas Bo" och "Kärlekens Bot" från nämnda EP, samt nya arrangemang av "Som en fågel" och "Farväl, Marianne" från Mats skiva med Leonard Cohen-översättningar som släpptes för 23 år sen. Därtill finns Bob Dylans "Make You Feel My Love"
i en underbar version på singel.

Elgitarristen Niclas Höglind imponerar med sitt lågmälda men expressiva och finurliga spel, som dekorerar musiken till riktiga höjder. Mats Klingströms eget spel på akustisk gitarr är ju givetvis också en utsmyckande läckerhet. Tillsammans så väver de samman sitt spel på ett mycket fascinerande sätt.



Det här är fyra musiker som verkligen kan spela, men de låter även sitt spel ödmjukt lyssna in de övrigas spel och kompletterar det snarare än överröstar det. Det är en svår konst, men åh så underbart när det väl inträffar...

Nytt med Sarah Jarosz på gång

Sarah Jarosz lät på konserten i Manchester oss förstå att ny musik var på gång och nu har det meddelats att nytt album kommer redan i slutet av januari. Ett par låtar från skivan har redan sett dagens ljus.



"Columbus & 89th" är en underbar låt och en mycket fin video släpptes för några dagar sedan. Drömskt, vackert, utforskande... Så suggestivt och så helande...!

Sarah överraskade ju på konserten i Manchester med att en hel del var så elektriskt och så rockigt. Ett "tätt" sound med en stor dos americana. Detta märks tydligt på den andra nya videon, "Jealous Moon", som kom i förra veckan:



Jag ser verkligen fram emot att få höra mer från Sarah Jarosz nya album "Polaroid Lovers".

Måste...

Nina Åkerblom Nielsen fortsätter imponera

Nina Åkerblom Nielsen - "Nobody Knows This Little Rose" - Kakafon Records 2023

Nina Åkerblom Nielsens "Tid" var en av förra årets bästa skivor. Från konvolut, via sånger och texter, samt framförande, ända till produktionen var allt av mycket hög kvalitet.

Kommande vecka så släpps hennes nya album, "Nobody Knows This Little Rose", där hon tonsatt Emily Dickinsons poesi och hon gör det strålande. Således så sjunger hon denna gång på engelska.

Förmågan att få allt detta veckra att låta så angeläget, det som lyste igenom på "Tid", det är uppenbart även här. Jag förundras över att hon fått till så starka melodier, så att det låter som om man hört dem många gånger förut. Instrumenteringen varieras också föredömligt och allt är elegant och spännande producerat av Axel Dahlin och Nina själv.



På "We Grow Accustomed to the Dark" gästar Sofie Livebrant, en sångerska med en helt annan pipa och på något underligt sätt blir dessa två så olika röster tillsammans något alldeles extra.

Det enda man kan anmärka på skulle väl i så fall vara den begränsade speltiden på 29 minuter. Jag minns att det förr i tiden fanns någon regel att om en LP var kortare än 30 minuter skulle det tydligt stå angivet på fodralet. Men Nina Åkerblom Nielsen hinner ju bjuda på åtta låtar av genuin kvalitet, så det finns absolut inget att klaga på...

Länk:
Nina Åkerblom Nielsens hemsida

Jackson Browne 75 år

Så fyller då Jackson Browne hela 75 år...

Man sade länge att det aldrig syntes att han åldrades... Nu syns det, men han är fortfarande ytterst aktiv och engagerad...! Det förefaller faktiskt som om han mår riktigt bra.



För en månad sen släpptes en nyinspelad version av hans första "hit", 'Doctor My Eyes'. Den är inspelad lite här och där över hela världen och sammanfogad via internet.

Den gamla rytmsektionen med Leland Sklar och Russ Kunkel är med igen. Chavonne Stewart, som länge varit med och sjungit i hans band, släpps fram i rampljuset och får sjunga hela andra versen. Totalt är hela 16 olika musiker och sångare med och de bidrar till en verkligt levande version av denna gamla klassiker.

RIP Bruce Guthro - En av de största sångarna

Bruce Guthro har lämnat oss. Efter en lång kamp mot cancern i sin kropp så avled han den 5 september, bara några dagar efter sin 62 årsdag.

Bruce Guthro var en av de allra bästa sångarna någonsin, med en alldeles speciell röst som var både stark och lågmäld på samma gång. Han var älskad hemma på Cape Breton, men även i Skottland, Tyskland och Danmark, de länder där Runrig var "världskändisar".

1998 fick han en inbjudan att provsjunga för skotska Runrig, som efter Donnie Munro's avhopp för att bli politiker, letat efter en ny sångare i nästan två år, utan att finna någon lämplig. Han tackade nej eftersom varken han eller hans manager hade hört talas om gruppen. Men en gratis resa till Skottland fick honom att åka över till slut. Det blev 20 år som medlem i Runrig. Hans röst blev ett nytt kännetecken för gruppen och han bidrog även med en del egna sånger, t.ex. "All The Miles", som visar den något tyngre sidan av Guthro's musik:



Nu har vi fått veta att den främsta orsaken att Runrig lade av var för att Bruce Guthro hade en hopplös cancer.



Parallellt med Runrig hade Bruce Guthro en tämligen framgångsrik solo-karriär hemma på Cape Breton och han gav ut åtskilliga album med sina egna sånger och ibland en del traditionella. Han var också mycket omtyckt som ledare för "Songwriters' Circles", och på senare år hade han ofta med sin son Dylan och sin dotter Jodi på scenen..

Guthro har med sin enorma röst och trevliga jordnära attityd blivit väldigt omtyckt och älskad av publik, bandmedlemmar, andra kollegor och vänner.



Jag avslutar med hans fina tolkning av Runrigs tidiga "Going Home". Den passar speciellt bra nu när Bruce Guthro lämnat ett stort tomrum i mitt hjärta.