Ur tid är leden... Nej, hur var det nu? Ur led är tiden...! Först får vi ingen vår alls, eller en dryg månad senare än vanligt, och sen blir det högsommarvärme direkt... Man undrar ju om det är vi människor som påverkar natur och klimat så att "det naturligt fungerande" inte längre riktigt funkar som det ska...??
De senaste månaderna har jag i alla fall förstått mer och mer hur vi håller på att fördärva oersättliga värden bara för att ekonomin styr, girigheten styr, tillväxten styr, pengar styr, cash, cash, cash... Blir det något kvar så kan vi väl tänka lite på miljön, men bara om det inte hotar vår ekonomiska tilläxt... Borde det inte vara tvärtom...??
Men sommar är det och det är ju inte så tokigt för stunden... Mona Wallin, som jag nyligen skrev om, gör här en vidunderlig version av den gamla klassikern:
Låt oss njuta av sommaren, av värmen, av ledigheten...! Låt oss möta varandra när vi nu tillbringar större del av tiden utomhus. Kanske vi då bättre förstår oss på varandra och lär oss uppskatta olikheterna...! Kanske vi då lär oss att det räcker med lite, vi måste inte frossa...!
Njut av allt det som är härligt med sommaren...! Solen... Ett friskt regn när det som mest behövs... Njut av trädens skugga och deras envisa kamp att göra luften mer hälsosam... Njut...!
Men gör det utan att ta bort möjligheten för kommande generationer att få göra detsamma...!!
Det finns förändringar som är så avgörande att man kan avgränsa livet före och livet efter...
För 30 år sedan blev jag pappa för första gången och det är kanske den största förändringen i livet. Jag var då 32 år och nu fyller han 30... Tiden går så fort...
Vad kan passa bättre än Dylans "Forever Young"?
May you grow up to be righteous
May you grow up to be true
May you always know the truth
And see the lights surrounding you
May you always be courageous
Stand upright and be strong
And may you stay
Forever young
- Bob Dylan
Det är lätt att tycka om Mona Wallins skiva. Jag tänker att låtarna hänger ihop, att det finns ett speciellt sound genom hela skivan och även om låtarna är bra är det främst helheten som berör. När jag sedan läser vad Mona säger om sin debutskiva stämmer det perfekt:
“I really wanted the process and the sound to connect to an era in music that was more about the whole record than just one song. And I didn’t want it to sound complicated with big arrangements and too many things going on. I wanted it to sound authentic and grounded. The songs are so connected to where I come from and they speak much about my longing for home and my journey towards this record. I also wanted the record to connect to that time in my life when I discovered music and it was about the whole album, from the songs to the order of the
songs to the cover of the album. Everything about the record mattered back then, not just weather the song would be played on the radio or not. This record has through the whole process always been about more than writing songs. It has also been about me and my journey to reconnect to myself. I always have been able to do that by spending time in the wilderness. Nature humbles me”.
Detta hindrar dock inte att flera låtar är väldigt tilltalande i sig själva. "Cold Came Back" sitter direkt och jag kan höra den om och om igen utan att tröttna. "Gold Dust" har ett djup och är kanske albumets absoluta höjdpunkt. Avslutande "Higher Grounds" knyter samman hela skivan med sin avskalade hudnära stämning.
Erik Ivarsson bidrar med sympatiskt och engagerat gitarrspel och får verkligen en del låtar att lyfta ordentligt. Men även hans spel underordnar sig helheten. Det låter enkelt att beskriva, men är inget annat än stor konst att åstadkomma.
Mona Wallin på Soundcloud - Här kan du även höra underbara tolkningar av bl.a "Summertime", "This Land Is Your Land" och "I'm So Lonesome I Could Cry".
Det är högtryck, varmt, och tröjan man nyss tog på känns redan ofräsch....
Större delen av mitt liv har jag flytt in i skuggan när det blir för varmt. Men de senaste åren har jag börjat uppskatta solen lite mer. Men med en viss måtta...!
För mig är fina sommardagar framför allt att käka frukost ute i den friska morgonluften. Att känna vinden fläkta. Alla glada människor. Att se naturen frodas i all sin prakt. Och så dessa underbara kvällar då luften åter infinner sig uppfriskande och mindre kvalmig, svettig och...
jo, påfrestande.
Chris Burroughs har gjort några bra skivor och hans sång "Room Enough and Time" är en av mina absoluta favoriter, en lysande skildring om vad kärlek och relationer är till för.
På samma skiva, "Loose", finns även "The Hottest Day in the Hottest Year". Den passar oerhört bra nu när de varma dagarna avlöser varandra...
Ibland behöver musik och favoritlåtar få vila ett tag... Det har varit några månader när jag inte lyssnat på Whitehorse och förra årets absolut bästa låt "Die Alone".
Så råkar jag snubbla över denna avskalade version och samma känslor väller fram och erövrar varenda por i min kropp...!
We were hoping for love
But we got something else
We got cheap shots
And blind spots
An ice cold that never melts
- Whitehorse
Lite distans... En liten paus... Och sen... Ännu starkare...
AFT (Annika Fehling Trio) - "In The Universe" - Rootsy 2018
Annika Fehling har gjort mycket under åren: Från jazz till Melodifestivalen 1998 till egna singer-songwriter-låtar med klass. Hennes AFT har kommit med sin första skiva och den imponerar och förbryllar.
Det är svårt att fånga in den, rätt var det är springer de iväg i en annan riktning. Ibland är det finstämt och suggestivt och plötsligt så väsnas de på ett tungt och stökigt sätt.
Annika själv sjunger, skriver låtarna och spelar akustisk gitarr. Christer Jonasson spelar alla möjliga gitarrer med den äran och Robert Wahlström bidrar med framför allt slagverk, men har även producerat.
"Mother Earth Song" sticker ut, en helt otroligt stark och rörande sång om att leva i balans med naturen. Den passar mig i dessa tider som handsken på handen. Kan mycket väl vara årets bästa låt...
Som sagt, det spretar åt många håll och ändå finns en gemensam stämning som en röd tråd rakt igenom. Svårt att beskriva, men jag känner samma harmoni och förtrollning som på Scott Merritt's "Of", och det är det finaste beröm jag kan ge...
"Mouthful of Wishes" är ännu ett exempel på hur Annikas ibland viskande sång vävs samman med gitarrslingor och talande slagverkskomp. Tillsammans leder de oss in en förtrollad och fascinerande värld.
Det kan ta några lyssningar att hitta in i AFT:s musik, men det brukar ju alltid vara ett tecken på kvalitet. Och "Mother Earth Song" får ingen musikälskare missa...!
Sarah Jarosz är bara 26 år, men redan en etablerad musikskapare med en härlig blandning av musikalitet och suggestiv närvaro. Det närmaste jag kan komma på att jämföra med är Gillian Welch och det är ju minsann inte fy skam.
Hon gjorde skivdebut 2009, bara 18 år gammal, och visade direkt vilken oerhörd talang hon var. Hon spelar mandolin och akustisk gitarr med en bluegrass-kryddad känsla och sjunger klart och med en självklarhet som bara känns rätt från första stund. Hon är ingen dålig låtskrivare heller.
Här är en dryg timme med Sarah och hennes band, så fascinerande och med en sprudlande muskalitet och ett uttryck så man häpnar... Gitarristen Anthony DeCosta är också ett fynd med en sällsynt expressivitet...
73 muinuter att njuta av, fascineras av, häpnas över och att ta till ditt hjärta...
Still I look for the beauty in songs to fill my head and lead me on... - Jackson Browne
Om musik
För honom är musiken en befriande kraft: den löser honom från ensamhet, instängdhet och biblioteksdamm, den öppnar portar i kroppen, genom vilka själen kan ta sig ut och förbrödra sig. - Milan Kundera
What's the use of singing words if they don't mean anything...? - Sandy Denny
